Göteborgsposten – 2 oktober 1873, sida 2

mgående stallnmgen och om mo)lIgL Tavla BYT nensamma beslut. Under alla omständigheter sår Österrike en intressant, men äfven uppörd och farlig tid till mötes. Från Tyskland förljudes återigen åtskilligt tal, hvilket skall vara ganska allmänt Berlin, om att en ny fnurra på tråden upp: kommit mellan furst Bismarck och hofpartiet. Att fursten är vid dåligt humör, synes åtminstone vara visst, och hans reumatiska värk har under sista tiden betänkligt tilltagit. Konung Victor Emanuel har vid sin afresa från Berlin förärat kronprinsessan Victoria ett utomordentligt dyrbart halsband af antika kameer och furst Bismarck sitt porträtt med den egenhändiga underskriften: ÅAl principe Bismarck Berlino il 26 Settembre 1873 aflenionatissimo cugino Vittorio Emanuele. Att konungen kallar sig Bismarcks kusin grundar sig derpå, att denne har Anunziataorden, som ger rätt till denna beteckning. Kronprinsens äldste son och fältmarskalk Moltke ha fått Annunziataordens storkors. De italienska ministrarne fingo af kejsaren Svarta Örns orden, och gesandten grefve Launay Röda Örns orden. Landshöfdingeembetet i Posen har på uppmaning från kultusministern kungjort, att polismyndigheterna i provinsen skola öfverallt, der prester insättas i strid mot kyrkolagen, belägga kyrkobok och kyrkosigill med beslag samt utlemna dem till regeringen, som skall på begäran af församlingsmedlemmar meddela de kyrkliga betygen ur kyrkoboken. Åtvon de hessiske agnaterna ha icke biträdt den af landtgrefve Friedrich med preussiska regeringen träffade öfverenskommelse. De båda Iinierna Hessen-Philippsthal och Hessen Barchfeld vilja neml. ej veta deraf eller godkänna landets införlifning i Preussen, hvars regering väl ändock icke låter sig deraf besväras. Konungen af Italien anlände kl. 2 f. m. d. 29 sept. till Turin från Berlin. Han mottogs på de olika italienska banstationerna entusiastiskt, mången gång med afsjungandet af italienska, tyska och österrikiska nationalhymner. I Turin mottogs han af prinsarne Amadeo och Carignan, myndigheterna och en talrik menniskomassa. Italienska regeringen skall ha upptäckt en klerikal sammansvärjning, assedd att organisera ett uppror i de södra neapolitanska provinserna, understödt af Vaticanen och några franska legitimister. Planen skall ha uppgjorts vid den tid då Don Carlos inryckte i Spanien. : Justitieministern Vigliani har nu den nya strafflagen nästan färdig. I st. f. dödsstraffet och mer än 10 års tvångsarbete och tukthus föreslås i den nya lagen deportering. I Frankrike har d. 24 sept. offentliggjorts ett bref från grefven af Paris, hvari han antyder, att grefven af Chambord skall antaga tricoloren. Gambetta har likväl icke kunnat hålla sig, utan på ett slott i närheten af Perigueux haft en formlig mottagning, hvarvid han förklarat, att hvarje försök till monarkiens återupprättande skulle framkalla en revolution. I departem. Haute Garonne uppträder prins Napoleon som motkandidat till f. d. utrikesministern de Råmusat. Från Spanien sakna vi andra underrättolser af någon betydenhet, än den att regeringstruppernas undeättnipgskonvoj inträffat i Berga, efter att hafva mellan Girovella och Caserras bestått tvenne lyckliga fäktningar med carlisterna. Enligt telegram från Teheran, Persien, af d. 25 sept. har d. 11 sept. i Rescht, hamnstaden vid Kaspiska Hafvet, en högtidlighet egt rum i anledniog af jernvägsanläggningarnes påbörjande. De främmande konsulerna och i staden boende utlänningar deltogo i festen. De nödiga jordarbetena äro redan särdiga på en sträcka af ungefär en mil. — — —— —ö—!