Göteborgsposten – 30 september 1873, sida 2

antirepublikanska hållning, hvilka i allmänhet besvarades med hänvisningar till lagen. Öfriga anmärkningar voro utan vidare betydenhet. — Efter utskottets möte samlades i torsdags 52 deputerade af högern till en enskild öfverläggning. Berättelserna om densamma öfverensstänma icke. En af ledarne, hertig dAudiffrot Pasquier, orlåanist, skall hafva förklarat sig afgjordt sör en monarki, men den måste vara konstitutionel, motsvarande samhällots närvarande tillständ och landets behof. Något annat beslut skall icke ha fattats, än det att man måste acceptera tricoloren som nationens fana och inkalla högerfraktionernas ledare till ett möte i oktober för uppgörande af ott gemensamt program. De närvarande bonapartisterna förklarade sig skola samtligo rösta emot Henrik V:s återuppsättande på tronen. — Inom bonapartistpartiet har en splittring egt rum, i det prins Napoleon vill eluta sig till de radikala mot högern, under det mon i Chiselhurst synes vilja närma sig till ministerpresidenten hertig de Broglie, som afgjordt vill presidentskapets förlängning på fem är för marskalk Mac Mahon. — De radikale återigen, hvilka vänta sig någon kupp då nationalförsamlingen i november sammantiäder, inbjuda de moderata venstermännen att gemensamt med dem nedlägga sina mandat, om man i församlingen väcker fråga om monarkiens återställande. — Det är, såsom läsaren finner, ett fullständigt kaos, och det är omöjligt att se någon annan god lösning på partiförvecklingen, än just de Broglies förslag om presideniskapets förlängning för Mac Mahon, isynnerhet som ännu ingen uppgörelse kunnat träffas mellan ens legitimister och orlåanister. Gambetta har varit och hållit tal i Perigneux, ej Perpignan, såsom telegrafen uppgifvit. Vid tillfället var icke n. v. pretekten tillstädes, utan den förre prefekten, under Thiers, en republikanare. Kardinal Bonnechose skall hafva haft företräde hos påfven för att förmå denne att personligen uppmana grefven af Chambord att göra de oundvikliga eftergifterna för monarkiens upprättande. Marskalk Bazaine har nu förflyttats från sitt fängelse i Versailles till Trianon, der processen mot honom skall föras. Till slottet Chambord har ivgått befallning, att reparationerna å slottet skola med all makt påskyndas, för att det må kunna snarast möjligt bebos. I Hollands hulvudstad har Fredsligar (den franska och hofsamma) hållit ett talrikt besökt sammanträde, hvarvid engelsmannen mr Richards varmt uttalade sig för den internationala skiljedomstolen. Från England uppgifver man, att Gladstone vill afvakta utgången af det stundande fyllnadsvalet i Bath. Skulle äfven detta utfalla i konservativ anda, skall han skrida till parlamentets upplösning och låta utskrifva nya allmänna val i november. Från konservativ sida riktas skarpa anmärkningar mot regeringen för Aschantiskriget, hvilket är högligen opopulärt hos alla partier och väl skall fungera som den murbräcka, hvarmed regeringen skall vid nästa parlamentariska tornering mellan whigs och tories slungas ur sadeln af de senare. Den ökände spanske ångaren Murillo bar belagts med qvarstad af engelska myndigheterna och förts trån Dover till London, emedan ny process med anledning af Northfleets seglande i sank skall inledas. Atheneumsbiblioteket i Manchester har nedbrunnit. 20,000 band förstördes, och skadan beräknas till 12,000 pund. Från Tyskland skrifves, att furst Bismarck, som i Berlin äfven haft ett längre samtal med konung Victor Emanuel, återrest till Varzin. Sedan prosten Dinder i Pommern åter vägrat att i vigd jord begrafva en afliden katolik har polisen beslutat, att begrafningen skall med tvång förrättas. Det at Portugals regering utbjudna lånet om 8!7 mill. p. sterl., med hvilket den sväfvande skulden skall betalas, har öfvertecknats. Från Italien skrifves, att äfven i Palermo sympatiska demonstrationer till förmån för Österrike och Tyskland egt rum. Flere tusen persoaer tågade med fanor, flaggor och musik genom gatorna. U anför de österrikiska och tyska konsulathusen ha de resp. nationalhymnerna utförts. Telegrammer.