t CCttttt fabriker med 2,780 pappersmaskiner, hvilka representera ett driftkapital af 850 mill. rdr rmt. För papperstillverkningen äro 90,000 manliga och 180,000 qvinliga arbetare sysselsatta inom fabrikerna och 100,000 utanför dem, för råämnets anskaffande. Kostnaderna för aflöningen uppgå till 127 mill. rdr, för råämnena till 204 mill. rdr, för kolen till 51 mill., för kemikalier, skatt, afgifter Åe. till 127 mill., under det att de 1,800 mill. 64 papper ha ett värde af 567 mill. rdr rmt. Vi ha hemtat dessa siffror ur en wienertidning, enligt hvilken Sverige-Norge tillverka 25 mill. 46. och förbruka 21 mill. eller 3!; åå pr innevånare. Af de 1,800 mill. 44 papper äro 300 mill. skrifoch brefpapper, 900 mill. tryck-, 400 mill. tapetoch omslagspapper samt 200 mill. cartons, papp Kc. Förbrukningen fördelas sålunda: otficiela myndigheter och kanslier 200 mill. 66, skolor 180 mill., handeln 240 mill., industrien 180 mill., privatbruk och för bref 100 mill., tryckerier ock bokhandel 900 mill. På hvarje bildad europ komma i medeltal 5 då papper, 10 bref och 5 tidningsexemplar. Frankrikes statsskuld. D.1jan. 1852, första året af andra kejsardömet, uppgick hela beloppet af franska rentes (ränteskulden) till 239,304,528 free och steg till d. 1 jan. 1870 till 358,087,510 sfros (med ett nominelt skuldbelopp af mer än 11,516 millioner fros. Härtill hafva sedan fransk-tyska krigets början kommit ytterligare följande lån: 1870 augusti: fres 804,568,400 å 3 prct., emitteradt till 60,60 pret. oktober: fres 250,000,000 å 6 prct., emitteradt till 85 prct., betalbara på 34 år. 1871 juni: fres. 2,776,000,000 å 5 pret., emitteradt till 82,50 pret. 1870—71 (Frankrikes Bank) 1,530,000,000 fres å 1 prct., emitteradt till 100 pret., äte betalas på 7 år. 1872 juli: fres 4,136,000,000 å 5 prct., emitteradt till 84.50 prct. Afser man från de för amorteringen erforderliga summorna, men deremot antager, att en annan skuld ingås för de tillfälliga lån, som skola till Frankrikes Bank återbetalas samt derför beräknar 5 prcet., och om man vidare beräknar den förhöjning af den sväfvande skulden som egt rum till c:a 1,000 mill. fres, ty den måste förr eller senare konsolideras genom en rentesskuld, så visar det sig, att sedan 1870 Frankrikes räntebörda stigit från 358 mill. fres till 850 mill. fres. — En enorm skuldbörda som intet annat land i Europa, än Frankrike, skulle mäkta bära, isynnerhet då dertill komma dess vanliga stora utgifter för statsverket och särskildt dess militärbudget. Ioternational jordoch skogsbrukarekongress öppnades d. 19 d:s i Wien. Omkr. 300 personer voro tillstädes. Österrikiske jordbruksministern Chemnetzhy öppnade kongressen med ett tal, hvari han hembar de främmande regeringarne sin tack för att de skickat ombud (för Sverige hr Juhlin-Dannfelt). Han sade kongressens uppgift tillsvidare vara att uppställa allmänna normer och bestämma vissa synpunkter för ett gemensamt uppträdande af regeringarne i de frågor, som förelågo. Första frågan på dagordningen var den om Småsåglarnes skydd. International kapplöpning. I söndags bölls en stor international häst-kapplöpning i Frendenall, nära Pratern och utställnipgeplatsen i Wien. Det s. k. kejsarpriset, utgjorde 3,000 gulden; Lutställningapriset 15,000 gulden; priset för hästar af oblandad österländsk race 2,500 gulden o. 8. v. I går, måndag, hölls en kappkörning med enoch tvåspånnare o. s. v. Det högsta priset var 4,000 gulden.