Göteborgsposten – 22 september 1873, sida 2

kulerar f. n. vida i Frankrike och erhåller talrika underskrifter — dock är den ej, såsom vi förut efter en tysk tidning uppgifvit, en protest mot den lidna förföljelsen af prefekterna, utan rent af en protest mot legitimisternas planer på konungadömets återupprättande, Skrifvelsen lyder sålunda: Hedervärde trosförvandter! vi vända oss till eder i hela den franska protestantismens intresse. Såsom j veten, fiones det i nationalförsamlingen, der j representeren den protestantiska trosoch frihetsandan, ett mäktigt och talrikt parti, hvilket ej vill låta vårt land lefva i lugn under den rögime, som i två år helat våra sår och hvilken vi ha att tacka för ordningens återställande och landområdets frigörande. Detta illasinnade parti förbereder öppet återställandet af en annan rögime, hvilken Frankrike upprepade gånger utdömt och hvilken skulle tyckas vara för alltid omöjlig ibland oss. oe Vi förlita oss uppå, att j icke skolen taga någon del i dessa brottsliga försök, och i det vi såsunda tilltala eder, ställa vi 058 icke på något slags politisk grund, utan endast på vär tros och vår religiösa fribets grund. Låten eder icke bedragas! Den regime, i hvars återupprättande j ombedens att deltaga, är den förklarade och oblidkelige fienden till protestantismens grundsatser. Den har i sitt förflutna återkallandet af Nantesiska Ediktet och Dragonnaderna (Louvois försök under Ludvig XIV att genom militärmakt drifva protestanterna i katolicismens sköte. — Red. anm.), och i vår tid Syllabus, som utslungar sitt anatema mot all modern frihet och isynnerhet emot den stora princip om samvetsfrihet, på grund af hvilken vi finnas till och hvilken våra fäders hjeltemod och lidande hafva så ädelt helgat. För att erhålla eder medverkan, skall man helt säkert lofva att lemna eder tillräckliga garantier. Garantier! Nej, det kan icke för oss gifvas några sådana utan den högtidliga förnekelsen af det förflutna och af det vansinniga aktstycke, som Vaticanen utfärdat och hvilket är den politiske och religiöse vägledaren för den prins, för hvilken man önskar återupprätta Ludvig XIV:s tron. Nåväl, denna förnekelse hvarken kan eller vill det parti göra, som önskar tvinga sig på Frankrike. Ilvilka löften politikerna än må afgifva, skall partiet likväl icke ba nägon annan tanke, då det erhållit makt, än att tillämpa de grundsatser, hvilka äro för detsamma dess tillvarelseskäl och för oss en hotelse. i Och finnes det ibland eder, hedervärde trosförvanter, män, hvilka skulle vilja understödja ett sådant parti i att komma till makten ? Nej, det är icke möjligt; en man kan icke förneka sitt blod, sin tro och Evangeliets högre intressen för futtiga och politiska företräden, eller öfvergifva sitt andliga område för att pröfva nya regeringskonbinationer på det andra. Vi anropa eder derför att förena eder med dem, hvilka söka att spara vårt olyckliga land detta nya äfventyr och detta nya missöde. Vi uppmans eder att varda edert namn af protestanter trogne. Veten, att hela kyrkan är vaken för att se huruvida martyrernas söner skola gifva sina röster till förföljarens ättling! Detta de franska protestanternas uppträdande är ej ovigtigt och synes bekrästa deras farhågor, som tro att, oaktadt vår tids anlag för skepticism, religionsoroligheternas tid ej är förbi, utan väl kan ännu en gång komma tillbaka. .