nom en sättares fel har i vårt gårdagsnumm er det blixtrande qvicka genmälo hvarmed M. B—, den viältalige deputeraden för —, alldeles förkrossade M. C—, den radikala deputerade som afbröt honom, blifvit uteglömdt. Y. C(—yttrade — Ursäkta mig, min bäste M. Tartine, afbryter penningmannen, jag vet huru dyrbar er tid är och skall ej vara omständlig. Här är -Dagens börsuppsats för i går. Ser ni de här raderna? De kunna förorsaka undergång för holaget för ostronskals tillgodogörande, i hvilket tusentals personers besparingar äro insatta, och jag är öfvertygad om, att ingenting kan vara mera aflägset från edra tankark. Ingenting, medger M. Tartine. Nåväl, hör på nu, fortfar penningmannen. Ni säger, att våra aktier äro nedtryckta. Tänk blott på det omätliga företag, hvari vi inlåtit oss! Föreställ er millioner på millioner ostronskal, som förr lågo så godt som onyttiga, men som nu genom vårt åtgörande kunna bli medel till att låta penningar strömma in i de fattigas hyddor. Vår affär är ej blott en spekulation, den är ett patriotiskt företag, och säkert bör en sådan tidning som Dagen uppmuntra den. h, jag vet hvad ni ämnar svara; men äfven under förutsättning, att det låge I sanning i det påståendet, att aktierna äro ner