Göteborgsposten – 12 september 1873, sida 1

oooöa A Från Norge. (Bref till Göteborgs-Posten.) Innehåll: valstridigheter. — Ytterligare om det högre folkpartiets politik. — Björnsons afskedstal till kärnan at det norska folket. — Prof. Broch och i rektor Steen. — Något om stenkolsfyndet på Jxedei ren. — kn stark opinionsyttring till förmån för det nya myntsystemet. — Peaningmarknaden. — En dansk socialist. — Bedröflig skörd. — Ingen kolera! Kristiania den 9 sept. Hela vårt land är f. n. upptaget at stridigheter om valen till de nästa tre storthingen; tidningarne ha alla redan fått ihop en hel litteratur i detta ämne, som i år blifvit at dubbel vigt, emedan det gäller för städerna att åvägabringa en motvigt till landtdistrikternas radikala val, i det Jaabsek under de sista storthingen beständigt har hänvisat till detta åre val såsom de, hvilka för beständigt skulle utesluta intelligenspartiet från thinget och grundlägga bondepartiets allmakt i landets styrelse. Alla våra förnämsta tidningar äro med anledning häraf fulla af uppmaningar till regeringspartiet oler intelligenspartiet om att isynnerhet den här gången vara verksamt, detta så mycket mera som opinionen i landet verkligen på den sista tiden börjat att reagera emot både det Jaabickska och det Sverdrupska partiet. Folkpartiet, heter det, arbetar alltid med full ånga, har sina garn och sina agenter ute på alla kanter både i stad och på land, under det att intelligenspartiet har en utpreglad tendens till att slå sig till ro vid kaffekoppen och låta fem vara jemnt. De välsinnade ba dock en moralisk förpligtelse till att mangrannt hålla ikop, då de se att de illasinnade äro på väg att tända eld på huset. Det är också en sanning, att alla diskussionsoch val-möten mellan hvarje stortaing alltid åstadkommas af det högre och det lägre folkpartiets agenter, men aldrig af embetsmannapartiet. I denna månad, då de vigtigaste valen, nemligen för de stora städerna Kristiania, Bergen och Stavanger, skola ega rum. anstränger sig också det sistnämnda partiet till det yttersta för att åvägabringa ett gynnsamt resul: tat. Derom ytterligare här nedan. Jag har förut haft anledning att fiera gångor framhålla, att under det Jaabreks program är fullkomligt öppet och klart, gående ut på att afskaffa konungamakt, regering, ombetsmannastånd, universitet, arme och flotta samt lägga hela makten i landtkommunalstyrelsernas händer, har det alltid herrskat oklarhet om hvad Sverdrup sjelt vill och beskyllningen för att vara en hemlig republikan har han aldrig sjelf direkt besvarat. At deta skäl gör Björnsons afskedstal på det politiska mötet vid Mjösens stränder kort före hans afresa nu det största uppseende, då det at detia framgår, att det Sverdrupska partiet slutliga mål är republikens införande, sedan den nuvarande maktfördelningen mellan storthingsmakterna upphört, grundlagen blifvit struken och regeringen blifvit förvandlad till storthingsmajoritetens lydige tjenare med en skuggkonung i spetsen. Enligt ett utförligare referat af de ofvannämnda förhandlingarne än det i mitt förra bref meddelade, uttalade Björnson sig nemligen sålunda om Sverdruhs politik: Sverdrup vill hafva republiken, Sverdrup är republikan. Detta motsäges ej deraf, att Sverdrup som storthingsman hyllar och mäste bylla konungadömet, det är ej Sverdrup utan samhället, som här ljuger: konungadömet i vårt land är en lögn, men Sverdrup bär och måste som storthingsman bära på denna lögn, likasom hästen bär på det seltyg, som man pålägger honom. Ilan måste iföra sig det kungliga schabraket, men han följde likväl icke med ötverallt, det syntes bäst deruppo i Throndhjem, då han icke ville bära det der, jag hade så när sagt, hundmärket (härmed afses kröningsmedaljen i guld, som kungen gaf honom och som han i motsats till de öfriga medlemmarne af storthingsdeputationen icke ville bära utan skänkte till Bergens museum). Tal. hänvisade vidare till Sagoperioden sjelfstyrelsens stolta historia, som hade rest sina minnesvårdar rundtom i Europas länder. Konungadömet i detta land är en lögn! Ve detta folk, om det nu icke lyder kallelsen att gå i spetsen för folken och framvisa föredömet af en på moraliska grundsatser bygd republik! — — — Ytterst sällan kommer Guds kallelse så oftå till ett folk! Konungadömet är af utländskt, romantiskt ursprung, och sjelt är konungen en fremling bland folket Den nuvarande kungen bar rest några månader omkring i landet, men har på dessa sina resor aldrig mött folket: han har endast flyktigt berört samhällets öfversta lager, endast med sin yttersta tungspets smakat på gräddan af gräddan! — — — Den dugtigaste, den starkaste personligheten (förmodligen Björnstjerne Björnson sjelf) skall regera i landet, så var det i vikingatiden på långskeppen (!!) ... Om också kungen i detta land skulle vilja