Göteborgsposten – 9 september 1873, sida 1

landska annonser kosta 12 öre pr rad. 1 0 3onniera Boktryckeri. 1873. var den estrad uppförd, å hvilken de inbjudne efter hand samlades. Klockan straxt efter 10 f. m. anlände chefen för landtförsvarsdepartementet statsrådet Weidenhjelm ridande och åtföljd af flere officerare, bland hvilka märktes chefen för landtförsvarets kommandoexpedition frih. H. Raab och souschefen i samma expedition major Ryding. Af öfriga närvarande anteckna vi norske statsministern Kierulf, ofverkommendanten Sandels, öfverdirekt. VAilly, expeditionschefen i landtförsvarsdepartementet Sjöberg, riksdagens församlade revisorer, kommendör Egerström, landshöfding Stråle, underståthållaren Schager m. fl. Omedelbart efter det statsrådet Weidenhjelm helsat de paraderande skyttarne, började taflingen om statspriserna. I täflingen härom uppnådde ingen det antal af 64 points med 8 skott, som erfordras för att erhålla statens högsta pris, 1000 rdr. Detta delades fördenskull i 2 priser å 500 rdr, och som ett annat pris å detta belopp förut fanns, blefvo 3 pris å 500 rdr utdelade. Andra priser från 800 ned till 200 rdr voro utsatta. Hela statsprissumman, 6000 rdr, togs, så fördelad som nedan uppgifves, af följande personer: J. Svensson från Östkind för 61 points 800 rdr, C. E. Eriksson fr. Westerås tör 60 p. 700 rdr, C. Stadler fr. Malmö för 57 p. 600 rdr, P. Lif fr. Arbro för 55 p. 500 rdr, A. Norrström fr. Eskilstuna för 53 p. 500 rdr, C. A. Hellberg fr. Westerås för 51 p. 500 rdr, C. W. Buhrman fr. Stockholm för 50 p. 400 rdr, P. Rosberg fr. Lund för 49 p. 300 rdr, J. Bohman fr. Stockholm för 49 p. 300 rdr, J. W. Carlsson fr. Strömsholm för 48 p. 300 rdr, A. Wahlin fr. Stockholm för 45 p. 300 rdr, C. A. Dahlgren fr. Eskilstuna för 43 p. 300 rår, J. Pettersson fr. Stockholm för 40 p. 300 rår och E. F. Dreborg fr. d:o för 40 p. 200 rdr. Efter denna täfling, som följdes med det lifligaste intresse af de församlade, hvilka helsade prickskotten med hurrarop, formerades framför estraden fyrkant, hvari folskolornas vapenöfvade ungdom bildade sida. I midten tog Stockholmsföreningens musikkår plats och blåste upp en psalmmelodi; derefter lästes en versifierad bön jemte Fader vår och välsignelsen. Gudstjensten afslöts med spelandet af ytterligare en psalmmelodi, hvarefter statsrådet Weidenbjelm utropade Gud bevare konungen och fäderneslandet, som af truppen upprepades. Derefter framträdde styrelsens ordförande kapt. von Francken och anhöll att hr statsrådet och chefen sör landtförsvarsdepartementet behagade utdela de statsoch öfriga priser, hvilka blifvit tillerkända för ådagalagda prof af skjutskicklighet, hvarjemte han bad att få till hr statsrådet hembära skarpskytteföreningarnes tacksamhet för den välvilja, hr statsrådet i likhet med sina företrädare städse visat skarpskytteiden. Statsrådet Weidenhjelm yttrade härefter: ag hembär min tacksamhet till hr kapten och bestyrelsen för det förtroendeuppdrag som blifvit mig lemnadt och omfattar med glädje tillfället att uttala det lifliga intresse, med hvilket jag deltar i denna fest. Den är också at stor betydelse, ty den firas af svenske män, hvilka under en långvarig och lycklig fred icke invaggat sig i den dåraktiga tron på dess eviga bestånd, utan i känslan af sin medfödda pligt, att i farans stund värna en älskad konung och ett dyrbart fosterland, offrat tid och möda för vinnandet af denna säkra hand och detta säkra öga, hvilka numera utgöra en så vigtig del af krigsbildningen. De äro värde tack, dessa mån, som icke öfvergifvit sina fanor, då leken förlorade nyhetens behag, som icke återlemnat sitt vapenlån, när geväret kändes tungt att bära, och som i dag, talrikare än föregående år, äro representerade vid denna fest. Visserligen erbjuder detta stora antal af närvarande skarpskyttar en glädjande töreteelse, väl vittna de här förda anteckningarne om både flit och allvar hos de täflande, men ännu hafven I dock för edert varma nit och eder oförtröttade verksamhet ett stort falt att bearbeta innan skarpskytteväsendet fyllt sin mission — innan skjutöfningarne blifvit ett nationens uisklingsnöje och pristäflingarne folkfester öfver hela Sveriges rike. Derför faren fort att inom edra bygder lifva och utbreda intresset för den goda saken. I ären mäktigt understödde. Vår konung har redan förlidet år, vid en högtid som denna, varmt gifvit eder tillkänna sitt deltagande, våra folkombud hafva sedan flera år genom frikostiga anslag visat eder sina sympatier och eder prisskjutning bär utseendet af en fest för Sveriges hufvudstad. Lätom oss hoppas att den tid icke är aflägsen, då hvarje svensk mån skall uppfatta icke blott såsom en helig pligt, utan såsom en dyrbar rättighet att försvara den jord som fostrat honom och som -gömmer fädrens aska — då den lärotid som fordras för att göra honom härtill, duglig icke längre skall förefalla honom såsom ett odrägligt tvång, utan såsom den stora, allmänna riddarskola, i hvilken han med gladt mod ingår att förvärfva sina sporrar. Faren tort att inom edra bygder litva och utbreda intresset för den goda saken, ty så medarbeten I vid grundläggningen af det bålverk, till de fasta murar, hvilka ingen fiende skall kunna öfverstiga, när de hunnit sin fullbordan: ett ofvadt och disciplineradt folk i vapen. Till uppnående af detta stora och herrliga mål må vi tidigt inviga våra söner. De minneslexor och kroppsrörelser vi inlära i skolan glömmas icke så lätt och de intryck, som der mottagas af unga sinnen, hafva ofta inflytelse på ett framtida åskådningssatt. Det är derför glädjande att se den unga skaran, som i rotar och led här är samlad för att bevittua de äldres täflan. Denna anordning af skolungdomens närvaro vid denna fest innebär en sann och vacker tanke, ty det gifves ingen vältalighet så stor som den, hvilken ligger i ett föredöme. Ja! drömmen gerna, I unga vänner, om framtida pris och segrar under den prisutdelning, som det är mig ett nöje att verkställa och som nu må taga sin början. lir statsrådet utdelade derefter de vunna belöningarne, hvarvid belöningspenningen i silfver (samt 50 rdr skänkta af handl. M. F. Wallin) bl. a. tillföll skarpskytten af Göteborgskåren hr J. Jacobsson tör med 5 skott uppnådda 37 points samt bronsmedaljen åt troppchefen J. Börjesson (33), skarpskyttarne 0. ——————— o torra, murknade väggarne. De togo vidare nna kol från köket, tömde det i halmen, lado ckor ofvanpå och öppnade fönstren öfverollt, n skulle ha näring, sedan de antändt den. inre stod ett ögonblick derefter i lågor.