Göteborgsposten – 4 september 1873, sida 2

Rättegängsoch Polissaker. Pollskammaren. Vilda Nankees. Utt par nyligen hitkomna matroser anstälda å amerikanska skeppet Lezzie M. Merill, kapt. Dockendorfl, togo sig d. 1 dis rigtigt ledigt för att lefva stadslit efter eget tycke. Den ene vid namn John Reay tyckte visst att allt gick så fredligt till här i landet och skulle just införa amerikanska seder på det sätt neml. att han vid Masthuggsvågen helt sonika torfvade till arbetskarlen Anders Berndtson Svartberg, så att denne damp ikull. Sedermera blef han alldeles vild och började sparka och väsnas då han skulle afföras till poliskontoret. Den andre, en grof och stor baddare till neger vid namn Josef Henry Roker, hade på lika sätt behandlat arbetskarlen Conrad Andersson, samt derefter sökt befria kamraten från polisen, dervid han knuffat konstaplarne samt slutligen hotat dem med dragen knif. Reay nekade att ha varit dracken, men erkände sitt vilda beteende under transporten till vakten. Roker erkände att han sökt befria sin kamrat men icke från någon polis utan från en civil person. Vidare erkände han sig ha slagit till en mansperson, men först efter det denne med slag öfverfallit honom. Hvad knifven angår påstod han att den icke varit ur skidan förrän den togs i förvar i polisvakten. Kapt. Dockendorff och amerikanske konsuln br Bazier voro vid målet närvarande. Flera inkallade vittnen intygade emellertid sanningen af angifvelsen och tyvenue af dem hade sjelf sett Roker svänga en knif i handen. Reay dömdes att för förargelseväckande beteende samt våldsamt motstånd under transport plikta 40 rdr och ersätta transportkostnad eller undergå 7 dagars fängelse vid vatten och bröd. Roker fäldes att plikta för våld mot person 25 rdr, tör försök att fritaga häktad person 25 och för knifdragning 15 rdr, med tillsammans 65 rdr samt vittnesersättning eller istället undergä 9 dagars fängelse. Kaptenen syntes icke just böjd att utbetala dessa böter för sina oregerliga matroser. men då det upplystes honom, att han i anaat fall efter deras utståndna straff måste på egen bekostnad skaffa dem härifrån landet, så beslöt han slutligen att erlägga deras böter. En bagarelärling på villospår. Bageriarbetaren Anders Lorentz Pettersson, i tjenst hos en bagare å Magasinsgatan, hade d. 31 aug., i sällskap med några kamrater varit på vift samt råkade i hörnet af nämnde gata och Lilla Torget en i stilla frid vandrande slagtare Edv. Andersson och en tapetserarearbetare J. Fr. Andersson. Dessa veko undan för den framstormande bagareskaran, men en af dem råkade stöta till en bagare, hvarvid den lille morske bageriAchilles rusar fram och tilldelar tapetseraren ett par rigtigt färska bullar i ansigtet. Slagtaren fick äfven straxt derpå sin liqvid. Som tapetseraren tyckte detta bar uppåt väggarne så stämde han bagaren och det gjorde äfven slagtaren, och dömdes Lorents Pettersson för omaket att plikta 30 rdr, hvilket i brist på kontanter och i anseende till svarö dens ålder förvandlades till 18 dagars enkelt fängelse. Stenkastning. I målet mot den okynnige och i polisen ökände mureriarbetaren Johan Eriksson, anklagad att d. 10 aug. med stenkastning ha öfverfallit månadskarlen Olof Johansson, så att denne erhållit ett större hål i hufvudet, afkunnades i tisdags följande utslag: Då Eriksson vid nämnde tillfälle varit i sällskap med tvenne andra ynglingar och ej af vittnen kunnat utrönas om den träffande stenen varit kastad af honom, dömdes den tilltalade att med ed värja sig från angifvelsen och utsatte poliskammaren edgången till d. 6 nästa november. De båda andra i hans sällskap varande ynglingarne Carl Johan Hybinette och Oscar Svensson, begge äfvenledes kända som orostiftare och lättingar, dömdes för stenkastning att hvardera plikta 15 rdr.