Article Image
Drel Iran WIen. (Till Red. af Göteborgs-Posten.) En särskild industrigren, hvarmed Sveige med anmärkningsvärd framgång under det onast förflutna årtiondet uppträdt vid flera utställningar inom och utom säderneslandet, är Piskeri-väsendet. Den uppmärksamhet vår siskeri-utställning tilldrog sig förlidet år i Köpenhamn och som likaledes nu i Wien kommit densamma till del, gifver mig anledning att något närmare ingå på ämnet, hvilket jag tror också är af den beskaffenhet, att det skall i främsta rummet intressera Göteborgs-Postens publik. Den första gång, man vid någon utställning sökte lemna en bild af vår fiskerinäring var, vill jag minnas, vid den internationela fiskeri-expositionen i Bergen år 1865, och det var åt den då nyligen tillsatte fiskeri-intendenten, d:r Hjalmar Widegren, som uppdrag lemnades att vid det tillfället representera vårt land, hvarjemte Bohusoch Malmöhus läns hushållningssällskaper särskildt föranstaltade, att dessa provinsers fiskeri-industri förevisades. Året derpå erhöll samme tjensteman i uppdrag att anordna såväl fiskeri-afdelningen vid den skandinaviska industri-utställningen i Stockholm, som äfven Sveriges deltagande i de internationela fiskeri-utställningarne, hvilka nämnda år höllos i Boulogne och i Arcachon i Frankrike. Då fiskeri-näringen ända sedan slutet at förra århundradet varit föga omhuldad i Sverige och då för ett årtionde sedan der icke bereddes några fiskprodvkter för export, fruktade man temligen allmänt, att Sverige å dessa special-utställningar icke skulle kunna tillvinna sig någon synnerlig uppmärksamhet. Utgången visade emellertid att denna fruktan varit öfverflödig, och fastän såväl i Bergen som i Boulogne norska, holländska, franska och engelska utställare ganska talrikt infunnit sig, tilldömdes dock vid utställningen på förstnämnda plats de svenska utställarne de flesta pris näst efter norrmännen sjelfva, och i Boulogne stodo våra landsmän blard de täflande utländingarne tillbaka för endast norrmännen. I Arcachon tilldelades den svenska utställningen ett rangpris, nemligen en af franska åkerbruksministeriet skänkt medalj i guld. På utställningarne i Stockholm 1866 och i Paris 1867 tillade vi också med tramgång på samma område, och äfven å sistnämnda plats tilldelades fiskeri-utställningen ett hederspris. Af de officiela berättelserna om dessa utställningar har man också erfarit huru stor vigt sakkunniga fäst vid våra uppvisningar, och vid de flesta utställningar hafva utländska emissarier skyndat att för industrisamlingar och museer sörskassa sig talrika prof af våra fiskredskap och modeller. Såväl af katalogerna från de första siskeri-utställningarne, i hvilka Sverige deltog, som äfven genom en at hr E. Magmår i franska tidningen La Presse offentliggjord, utförlig artikel om Sveriges deltagande i utställningen i Boulogne, känner man att vår kommissarie vid dessa utställningar vinlade sig särdeles mycket om förevisandet af goda och fullständiga exemplar af alla de fiskredskap, som brukas hos oss, och särskildt hafva utländingarne fäst sig vid att den svenska uppvisningen gifvit en fullständig etnografisk bild af Sveriges fiske, från Lappland till: och med landets sydligaste kust. Vid jemförelsen mellan åtskilliga utländska garn och de svenska, har företrädet utan tvekan tillerkänts de senare. De förra, isynnerhet de som begagnas vid fiske inom de ofta leriga och dyuppfyllda vattnen på Europas fastland, hafva befunnits vara af groft, ofta luddrigt garn, under det de nät, som skola begagnas i våra på fisk fattigare, men med klart vatten försedda sjöar måste göras af bättre vara både för erforderlig styrka samt för att så litet som möjligt blifva synliga. De rent hvita eller blåfärgade garn af det fiotrådiga Helsingelinet har derför af utländingen erkänts såsom ett redskap af den utmärktaste beskaffenhet. Samma omdöme har äfven uttalats öfver våra fintrådiga och välbundna samt derför bättre fiskande sillgarn från Gotland och Blekinge, när dessa jemförts med de groftrådiga, maskinbundna garn, som brukas vid sillfisket i Nordjön, Kanalen och vid Englands kuster. Sverige har alltså redan från sitt första deltagande i fiskeriutställningar tillvunnit sig uppmärksamhet och erkännande. Detta har naturligtvis föranledt att vi vid de utställningar, som derefter hållits, sökt framvisa så fullständiga samlingar som möjligt af våra svenska garnredskap, och detta så mycket mera, som detta materiel kan särdeles lätt anordnas i draperier å väggar och tak på ett sätt, som åt äfven den icke sakkunnige åskådaren gifver en särdeles behaglig bild, hvarom de som besökt landtbruksmötena i Stockholm 1868 och Göteborg 1871 eller utställningen i Köpenhamn sistlidet år haft tillfälle att öfvertyga sig. Erfarenheten har således visat att fiskeriutställningen kan vara oss till ganska mycken nytta, och derför beslöts att anordna en sådan äfven i Wien detta år. Sakkunnige besökare kunde derigenom erhålla lämpligt tillfälle till studier, vårt land vinna ett hedrande erkännande och den fiskeriidkande befolkningen förvärfva sig både pris och ökad afsättning af sina produkter. För sådana ändamål ansågs att äfven betydliga uppoffringar borde göras. Till underlättandet af saken subskriAS . ET a

30 augusti 1873, sida 5

Thumbnail