uttryckliga vilkoret att antingen Blo. tr San Sebastian blir intaget af carlisterna. Att Don Carlos nu anser sig äter vara säker om en ny och större framgång, framgår i öfrigt deraf, att hans gemål nu öfverskridit spanska gränsen och begitvit sig till sin man, dock under incognito såsom grefvinna af Chardonnet, förklarande att i farans stund är hennes plats vid hennes makes sida. Från olika håll berättas, att det endast är bristen på penningar, som förhindrar Don Carlos från att draga fördel af sina vunna framgångar och rycka ned mot Madrid. Times har nu fått en särskild militärkorresp. anstäld vid Don Carlos armå, hvadan man hädanefter kan vänta sig mera pålitliga underrättelser än hittills. Denne korresp. skrifver i sitt första bref, dateradt Vera d. 12 aug. bl. a. detta: En eftermiddag under mitt vistande i Biarritz besökte jag en gammal general, eller rättare amiral, fastän han är känd under den förstnämnda titeln och som mest verkar för den carlistiska rörelsen på gränsen. Jag anmärkte till honom, att många af sakens förnämste anhängare syutes tvifla om framgång och att jag icke kunde förstå Don Carlos dröjsmål med att rycka mot Madrid, isynnerhet som att nästan samtliga de republikanska trupperna voro upptagna i södern. Ja, svarade generalen, Ådet är fullkomligt sannt, vi förlora ett gynnsamt tillfälle, som kanske aldrig mera kan erbjuda sig; men vi ha inga penningar och våra trupper äro icke till hälften beväpnade. Vi ha omkring 18,000 man öfvade och organiserade, men hvad år det? Vi skulle i morgon dag kunna ställa 50,000 man i fält, men penningar saknas. Konungen (Don Carlos) bar uppoffrat hela sin enskilda förmögenhet, men vi ha så svårt att uppnegociera lån. Jag kan ej förstå, hvarför Eugland icke bjelper oss. Dess intressen äro i afseende på Cuba desamma som vära, och hvad Frankrike beträffar, skulle det vara vida bättre tör Mac Mahon att ba en konservativ bundsförvandt i Madrid, i händelse ett nytt krig med Tyskland skulle utbryta, än det nuvarande vacklande och socialistiska kabinettet, hvilket ej är någon regering alls. Man påstår, att vi skola vilja återlemna till presterskapet all den kyrkliga egendom, som blifvit såld och öfvergått i andra händer. Detta är för orimligt. Den nykatolska pressen, som är konungens värsta fiende, i följd uf dess ytterliga och upphetsande ton, skul.e gerna se att vi gjorde så, men något sådant skulle II. M:t aldrig kunna tänka på. Det bekräftar sig, att Elizonda utrymts af regeringstrupperna och att carlisterna tagit Mondragon, der en hel del vapen och ammunition erhöllos. Besättningen i sistnämnda stad frigafs af carlisterna. om uppbringandet af en engelsk ångare genom ett spanskt örlogsskepp tolegraferas från Biarritz: ÅÅngaren San Margareta lossade i dag på morgonen vapen åt carlisterna vid Fuentarabia och gick derefter mot Bayonne. En spansk kanonbåt, som utskickats för att vaka öfver henne, grep ångaren vid Edourflodens mynning, sedan den lyckats komma vid dennas sida genom listen att hissa engelsk flagga, som äfven svajade från San Margareta Besättningen på kanonbåten gick ombord på ångaren och förde den i släptåg till San Se bastian. Klagomål har gjorts öfver att der internationala flaggan sålunda blifvit kränkt alldenstund uppbringandet skett i neutralt far vatten under falsk flagg. San Margareta iu samma fartyg som the Deerhound. Carlistko mitkens i London hufvudman, major Stuart var ombord jemte en del andra personer, blanc dem en lots från Bilbao.