Göteborgsposten – 19 augusti 1873, sida 2

onsdag sitt andra sammanträde under Buffets )rdförandeskap, hvarvid vensterns medlemmar ramkommo med en mängd interpellationer och besvär öfver regeringens och prefekternas tillvägagående i departementen. Så önskade Journault att få veta, hvarför den i Elsas ntkommande tidn. Industriel alsacien blifvit förbjuden i Frankrike. — Ordf. afbröt honom med den anmärkningen, att endast nationalförsamlingen, icke utskottet kunde mottaga lylika förfrågningar, hvilka blott ledde till gagnlösa politiska tvister, som ej hade något annat resultat än att upphetsa stämningen i landet. — Inrikesministern Beuldå svarade, att sagde tidn. innehållit så många hatfulla angrepp mot regeringen och nationalförsamlingen, att man måste förbjuda bladet. Bl. a. hade i ett bref från Berlin omtalats, att den algieriska armen var under väg till Versailles för att verkställa en statskupp. Sådana förhatliga lögner ville regeringen ej tåla. — Mahy ville ha närmare upplysning om ett tal, som ministerpresidenten Broglie hållit i Lyon (hvari han skulle sagt, att han i nödfall skulle begära vya lagar at nationalförsamlingen och att en kamp på lif och död mellan högern och det radikala partiet var oundviklig). Broglie: Jag har ej bemyndigat någon att anföra mina ord. Jag är ej skyldig att aflägga räkenskap för hvad som yttrats i en enskild krets och erkänner dessutom ej det för riktigt, som en tidn. utan min tillåtelse lagt i munnen på mig. Jag tillstädjer ingen rätt att spörja mig om andra saker än offentliga regeringshandlingar. En minister kan ej vara ansvarig för rykten, som det kan behaga Gud vet hvem att uppfinna och utbreda. E Thiers har under färden till Luzern stannat i Belfort en dag. Han blef der särdeles festligt mottagen. Staden var prydd med flaggor och fanor och illuminerad om aftonen. Genom deputeranden de Rincquesens dödsfall äro trettoa deputerade-platser i nationalförsamlingen nu obesatta. Paris budget tör 1874 har nu framlagts och är den första fullständiga budgeten efter kriget: den företer en enorm skuldsumma. År 1847 behöfde Paris blott en budget om 4!, mill., och Horace Say skref då, att staden skulla snart varda fri från ÅU om inga för dess sinanser olyckliga händelser inträstade. Året derpå kom republiken och derpå andra kejsardömet, hvilket på 20 år mångdubblade stadens skuld 20 gånger. Det var med ett slags rysning Paris erfor 1865, att det var bortskyldigt 2 milliard — men nu är skulden mycket större och uppgår till 1 milliard 600,000 srtes. Paris är således ensamt bortskyldigt mer än Sverige Norge, Danmark, Belgien och Baiern. Dess skuld är nästan lika stor som Portugals och IIollands och större än det egentliga Preussens, nvars skuld ej öfverstiger 1 2 milliard fres. 1793 var Paris ej skyldigt ett öre, 1808 blott 12,424 fres, 1814 228,116 fres. Den första invasionen ökade skulden med 6 mill. fres; under bourbonernas regering förblef den nästan vid samma belopp, och julimonarkien ökade den blott till 63,500,000. Nu måste Paris i räntor och amorteringar betala 90 millioner om året. Tysklands sjunde protestantmöte har öppnats d. 13 d:s i Laipzig, i närvaro af en stor mängd deltagare, äfven ombud från England och Amerika. Professor Rebager förde ordet. Efter en lång debatt uttalade sig mötet för införande ef obligatoriskt borgerligt äktenskap. Ett utskott tillsattes för att taga nödiga åtgärder till detta besluts utförande. Preussens ministerpresident v. Roon har förnyat sin begäran om afsked och tänker köpa sig ett gods i södra Baiern för att der tillbringa sina återstående dagar. Englands press uppträder allt bastämdare mot regeringens synbarabeslut att icke vilja upplösa parlamentet och utskrifva nya val. Det synes nästan gitvet, att den omändrade ministören Gladstono går en stormig session till mötes. Unoder detta års session begärdes hos parlamentet rätt att för jernvägen upptaga penningar genom aktier eller lån till belopp af 86,444,831 p. sterl. Från Teheran skrifveg, att förarbetena på Reuterska jernbanan i Persien skrida raskt framåt. Der undrar man dock öfver banans läge, hvilket lägger Persien alldeles öppet för Ryssland. Man väntar mycket af det verk, som gir Samnel Baker utfört i Afrika, såväl i afseende på hans forskvingars geografiska vigt, som ock för nilslathandelns utrotande samt den politiska betydelse utvidgningen af Egyptens makt måste komma att få. Baker påstår, att sjöarne Albert Nyarza och Tanganyika äro en och samma sjö; Livingstone och Stanley påstå motsatsen. Lösningen af denna tvist skall yttermera öka intresset för Livingstones arbete, då dess resultat en gång bli slutligt ernådda och kända. Porten af Turkiet har till d. 15 sept. inbjudit makterna att skicka en iuternational kommission till Konstantinopel för att lösa frågan om umgälderna i Suezkanalen. Fursten af Montenegro börjar vu välbehöfligen att egna sig åt folkundervisningens främjande i sitt land. För tre år sedan fanns det i hela landet blott 150 personer, som kunde läsa giltigt och knappast någon som kunde ekrifva. Nu har fursten utsärdat en lag om sockenskolor, och 30 sådana ha redan blifvit upprättade, i hvilka 2000 barn mottaga undervisning. ———— Rv