Göteborgsposten – 16 augusti 1873, sida 2

fanan med liljorna endast sväfva öfver det kungliga residenset. En ej mindre vigtiz nyhet är, att grefven af Chambord i går, Napoleonsdagen, skulle begifva sig från Frohsdorf till sitt slott Chambord i Frankrike, der han skall framgent residera, för att vara närmare skådespelet för händelser, i hvilka han väl tänker att betydelsefullt ingripa. Om den fälttågsplan, enligt hvilken nationalförsamlingens monarkiska parti vill återställa monarkien i Frankrike, lemnar pariserbladet Soir följande upplysningar, hvilka bära prägeln af sannolikhet: De fraktioner, ur hvilka det ständiga utskottets majoritet framgått, ha redan befullmäktigat de medlemmar af utskottet, som tillhöra dessa fraktioner, att taga alla de mått och steg, som äro egnade att återställa monarkien. Dessa fraktioner utgöra inalles 280 man, så att fusionen, för att ha majoritet inom kammaren, saknar ännu ett antal röster (omkr. 70); man är nu sysselsatt med att värfva de underskrifter som ännu fattas. Så fort majoriteten är betryggad och landet fullständigt utrymts af tyskarne (hvilka inneha ännu som pant Verdun), skall det ständiga utskottet inkalla nationalförsamlingen. (Ett af dagens telegram meddelar, att utskottet bestämt, att minst 20 af dess medlemmar skola vara tillstädes för ett sådant besluts fattande; och har härigenom utskottets majoritet gjort sig försäkrad om att kunna efter behag välja den för, sig lämpliga tidpunkten.) Församlingen, det är dess majoritet, förklarar derpå, att den tidpunkt nu är inne, då man måste utträda ur det provisoriska tillståndet, och fattar med största möjliga skyndsamhet följande beslut: 1. Monarkien är den lagliga regeringsformen i Frankrike; 2. Ett tretiomanna-utskott skall väljas, för att utarbeta författningen; 3. För att gifva utskottet nödig tid, uppskjuter nationalförsamlingen sina förhandlingar i 2:ne mänader; 4. Marskalk Mac Mahon behåller den åt honom öfverlåtna maktfullkomligheten under titeln af konungarikets generalståthållare. Marskalken skall inskränka sig till att genast meddela prefekterna nationalförsamlingens beslut samt dervid förklara, att ingenting ändras i sättet för landets hittillsvarande regering och förvaltning. Och han skall vädja till hangilvenheten hos alla ordningens och laglighetens vänner, för att de må biträda honom i bevarandet af den allmänna freden. Författningsutskottet skall derpå genast börja sina arbeten, och grefven af Chambord, som kallats till tronen genom blotta utropandet at monarkien, skall derpå af fri vilja göra vissa eftergifter samt förklara, att armån skall bibehålla tricoloren och att han vill grunda den konstitutionela monarkien med alla frihetens garantier. oo I det senare hänseendet erinra tidningarne om vissa yttranden af grefven af Chambord, hvilka angifva, att han ej ämnar hålla på grundsatsen om den oinskränkta monarkien, ifall han kommer på tronen. Så skref han i maj 1871: Det sägs, att jag vill begära oinskränkt makt. Gisve Gud, att sådan makt icke så lätt beviljats åt dem, som i stormiga tider framstälde sig som räddare. Jag begär blott att få arbeta på mitt lands pånyttfödelse. I juli samma år: Jag tillhör och vill tillhöra mia tid; om Gud vill, skola vi tillsamman utfinna en med landets behot öfverensstämmande regering på den administrativa decentralisationens och den lokala sjelfstyrelsens breda grundvalar. Samma år skref han äfven: Vi skola såsom garanti för den allmänna friheten gifva det, hvartill hvarje kristet folk har rätt, neml. tvenne kamrars kontroll. Och 1859 uttalade han de märkliga orden: Full frihet för kyrkan i andliga ärenden; i verldsliga angelägenheter deremot statens fullständiga oberoende. Man synes nu anse, att endast Thiers kan samla de republikanska fraktionerna till en sådan enhet, att den monarkiska restaurationen omöjliggöres. Men skall Thiers uppträda som det republikanska partiets afgjorde 1