Göteborgsposten – 15 augusti 1873, sida 1

: OD Egendomshandel. Frälsesäteriet Öströ i Halland, c:a 112 mil från Warberg, har af fabrikör Arentzen i Köpenbamn och handl. Lange i Århus försålts till kammarjunkaren Serene dAqueria för 116.000 rdr rmt. I köpet ingå fullständiga inventarier samt ett större parti ved. Enligt Mariestads W:d tillhandakommen enskild uppgift lärer egendomen Sämsholm belägen i Sköltveneds pastorat, Elfsborgs län och Åhs härad, hvilken förr egdes af häradshöfding Karl Hasselroth, för en fjorton dagar sedan blifvit försåld at dess dåvarande egare, patron Wetterqvist, till landtbrukaren på Stora Berget i Fredsberg, Theodor Larson, jemte flere andra med honom beslägtade personer, för 93,000 rdr, med, som det säges, växande gröda och en del inventarier. De nya köparne lära redan hafva tillträdt denna betydliga egendom. Från Upsala skrifves: Kansleren har beviljat tjenstledighet åt adj:n R. F. Fristedt för en vetenskaplig resa under ett år, räknadt från d. 1 september, samt åt doc:n W. Svedbom för vetenskapliga studier utrikes under samma tid. — Som prof:r Almn förklarat sig vilja begagna den befrielse från föreläsningsoch examinationsgöromål, som är rektor medgifven, har kansleren förordnat adj:n O. Hammarstån att de Almns lärostol tillhörande föreläsningsoch examinationsåligganden under nu löpande rektorsperiod fullgöra, dock så, att I., för att fortfarande kunna leda de praktiska öfningarne på medicinskt-kemiska laboratorium, måtte berättigas inskränka föreläsningarne till två gånger i veckan. i Sedan några dagar uppehåller sig här i Upsala och kommer ytterligare att omkring en vecka vistas en af Rysslands mest framstående naturhistorici, akademikern i S:t Petersburg, statsrådet C. J. Maximovicz, känd för sina vidsträckta resor och mångåriga forskningar i Siberien, Amurlandet och Japap, tvenne verldeomseglingar och vigtiga botaniska arbeten. Åudamålet med hans vistelse i staden är att begagna härverande botaniska samlingar. Fil. d:r Hildebrand har under loppet af denna månad besökt Upsala och derifrån gjort exkursioner till Ultuna och Gamla Upsala, åtföljd af hrr Ahlstedt, Annerstedt, Geete, Nordlander och Lindal. Vid Ultuna öppnades flere grafhögar, i hvilka funnos brända ben i krukor; högarne voro nästan alldeles stenfria. Bottengrafvarne bildades af en på den vid Ultuna framstrykande åsens grus lagd lerbädd. Jemte krukor hittades ganska många jernnaglar och jernspikar af olika storlek, bitar af en med ristningar ornerad benkam, ett skadadt vigtlod af bronsöfverdraget jern o. s. v. Samtliga grafvarne tillhörde den yngre jernåldern. Under besöket i Gamla Upsala granskades kyrkans äldre inventarier, ett altarskåp från början af 1500-talet, öfverhutvud medelmättigt, en bild från 1300-talet af en apostel (hvilken på stället orätt uppgifves föreställa den h. Ansgarius), en från 1500-talet af Vår Fru med Barnet, en föregitven Thorsbild, som i verkligheten är en illa stympad och illa vårdad bild at den Korsfäste från 1100-talet eller början af 1200-talet, en väldig ekstock, som under medeltiden apterats till fatiigbössa, samt en kista från slutet at medeltiden med väl snidadt framstycke, men nu vanvårdad. Vid vandring öfver den lilla återstoden af det stora graffältet upptäcktes i den sydvestligaste högen en nyanlagd Upsala-Margretehills-bolaget tillhörig krutkällare Vare sig bolaget sjelfrådigt begått eller någon lokal myndighet lika sjelfrådigt medgifvit denna vandalism, torde den böra allvarligen beifras. Lunds universitet, Sedan K. M:t beviljat professorn A. Nybleus sökt tjenstledighet för instundande akademiska läsår, har kansleren förordnat adjunkten P. J. H. Leander att under tiden för prof. Nyblei tjenstledighet upprätthålla de dennes lärostol tillhörande föreläsningsoch examinationsskyldigheter (praktisk filosofi). Folkhögskolorna. A-Bl. har en uppsats, hvari bladet framståller sina tvifvel och betänkligheter rörande en förutsatt afsigt hos regeringen att tillsätta folkhögskoleinspektörer. Uppsatsen slutar med följande notiser: Vi begagna detta tillfälle att nämna ett par ord om den utveckling, folkhögskoleidn redan rönt i vårt land under den korta tid af sex till sju år, som förflutit, sedan den först bragtes a bane. År 1868 öppnades de tre första folkhögskolorna: Bara härads folkhögskola a Hvilan i Malmöhus län, den i Herrestad (nu flyttad till Lunnevad) i Östergötlands, samt den i Önnestad i Kristianstads län. Derefter följde 1869 Blekinge läns foikhögskola i Mörrum. Följande år upprättades Ramlösa folkhögskola i Malmöhus län. 1872 Oppunda och Villåttinge härads folkhögskola vid Bie i Södermanlands län samt 1873 den sjunde i ordningen, Hallands folkhögskola. D. 1 november detta år träder i verksamhet Örebro läns folkhögskola å Vrana, och utsigter synas vara för handen, att ytterligare två, kanske tre folkhögskolor torde komma till stånd samtidigt med den sistnämnda, en i Wermland, en i Skaraborgs och en i Medelpads län. Ytterligare kan anmärkas, att folkhögskola för qvinlig ungdom under fyra somrar hållits å Samuelsberg i Östergötland, ett par sommarterminer å Tyllinge, samt i år å Hvilan, hvilken sistnämndas bestånd, efter hvad vi tro, är ganska väl betryggadt. Allt låter förmoda,jatt man skall behöfva öfverskrida den af sistl. riksdag för nästa år beviljade minimisumma. . Telegrafstation af 3:e klassen kommer att upprättas i Nora, sedan staden numera formligen åtagit sig den af telegrafstyrelsen begärda garanti. Nytt grufvebolag. Ett sådant af storartade dimensioner har, berättar Nerik. Alleh., i dessa dagar bildats genom sammanslagning af en mängd smågrufvor och s. k. nyforsök, belägna i Jernboås och Hjulsjö socknar inom Nerike, efter hvilka socknar bolaget tagit sitt namn sålunda, att det af första stafvelsernas sammansatts och blifvit Hjuljerns grufvebolag. De grufvor. som ingått i det nva bola