Göteborgsposten – 11 augusti 1873, sida 2

AEA VERS SO VMA KMKFFohÖRKSK hh CA Oda Ar dessa personer äro bestämda för Natal-landet och stationerna i östra Afrika. Fartyget afgår yttre vägen kring Kap. Från Utlandet: Rörande frågan om en fusion mellan franska bourboner och orlanister har Times fått sig tillsäadt från Paris följande telegram, hvilket antagligen förskrifver sig från särdeles god källa: För några dagar sedan voro de mest motsägande rykten i omlopp rörande grefvens af Paris afresa till Wien, Enligt underrättelse från pålitlig källa, afreste grefven af Parig härifrån i torsdags åtta dagar tillbaka på aftonen, åtföjd af prinsen af Joinville, och begaf sig omedelbart till Wien. Grefven af Chambord hade icke underrättats om sin kusing afeigter, emedan man ville förhindra någon ny förklaring ifrån honom och äfvenledes visa, att besöket var sjelfvilligt samt endast tillkommet genom de orlöanska prinsarnes initiativ. Det är alldeles säkert, att hertigen af Aumale, då han tillspordes af sin brorson om saken, förordade, att han skulle företaga resan. Omedelbart efter det han erhållit sin farbroders bifall, beslöt grefven af Paris att göra besöket, hvars främsta ändamål är attinfria det löfte (om försök till fusion), som hans vänner gifvit d. 8 juni 1871, till gengäldande af det legitimistiska partiets votum vid frågan om upphäfvandet af lagen om landsflykt för de fördrifna konungafamiljerna. Alldenstund ett första försök att göra detta besök på Chambord misslyckats på grund af grefvens af Uhambord bref om upprätthållandet af den hvita fanan, beslöt grefven af Paris att bringa sina vänners löfte i verket, då nationalförsamlingen åtskilts. Grofven uttryckte sig, då han stod i begrepp att resa, sålunda: Det gläder mig att kunna uppfylla en pligt och infria ett löfte, som mina vänner i mitt namn afgifvit. Jag vet ej, hvad resultatet kan blifva af denna resa, men var förvissad om, att jag icke företager den i afeigt att framkalla en brytning. En depesch från Wien i dag (d. 5 d:s) på morgonen upplyser, att grefven af Paris kl. 11 mottogs af grefven af Chambord. Prinsen af Joinville mottogs i går. Grefven af Paris önskade sjelf, att hans resa ej skulle bli känd förr, än efter mottagningen hos hans kusin, ty om denna icke beviljats, skulle wienerutställningen lemnat ett tillräckligt skäl för grefvens närvaro i denna hufvudstad. Man tror för öfrigt icke, att mycket politik förhandlades vid sammanträde. Men besöket hade blifvit oundvikligt enligt fusionisternas förmenande, för att göra det möjligt för dem att komma till någon öfverensstämmelse i afseende på ett gemensamt parlamentariskt uppträdande. Rosan har emellertid blifvit föremål för det största allmänna intresse och angripes redan våldsamt af alla mot densamma fientliga partier. Följande dagen, d. 6 d:s, tolegraferade samme korresp. till Times: Enligt senaste underrättelserna har följande note emottagits från en politisk personlighet af hög vigt, hvilken är i tillfälle att vara riktigt uuderrä ttad Grefven af Chambord emottog grefvon af Paris i går morse. Mötet var hjertligt, och det synes vara säkert, att några politiska frågor dervid icke förhandlades. Det kunde äfven svårligen vara annorlunda. Grefven af Paris hade i sitt och ein familjs namn bragt sin kusin uttryck af känslor af aktning och vördnad. Han hade intet mandat, ingen ställning, som bomyndigade honom att med honom öfverlägga om de vilkor, som kunde möjliggöra den monarkiska restaurationen i Frankrike, ty dessa vilkor ligga uteslutande inom nationalförsamlingens befogenhet. Men det fastställes genom detta besök, att de orlöanska prinsarne ej längre skola vara till hinder för en försoning mellan Frankrike och den pring, som representerar den monarkiska traditionen. Denna note, som föreskrifver sig från en vigtig medlem af fusionspartiet, låter tro, att grefven af Paris vid sagda möte hänvisade till nationalförsamlingens myndighet, för att icke bestämma öfver frågor om regeringsformen utan det parlamentariska godkännande, hvilket grefven af Chambord tror sig kunna vara utan. Detta första möte skall derför i intet afseende förändra de båda partiornas ömsesidiga ställning och skall lemna orördt problemet, om en politisk öfverenestämmelse mellan de båda grenarne af familjen, ett problem som å ena sidan nationalförsamlingen och å den andra grefven af Chambord anse sig allena bemyndigade att lösa. Times vanliga pariserkorresp. skrifver, att Thiers gifvit en afskedsmiddag före sin afresa till Schweiz, der han skall tillbringa återstoden af sommaren, och voro vid denna middag de förnämste medlemmarne af venstern tillstädes. Thiers sade vid detta tillfälle, att han icke trodde det fusionsförsöket skulle lyckas, hvarför det republikanska partiet icke behöfde hysa någon oro rörande den saken. Man tror det man önskar; men fusionen är ingen omöjlighet, och en restauration i Frankrike är då sannolik. Skall det republikanska partiet kunna med framgång bekämpa försöken dertill, då måste Thiers ställa sig i dess spets — men skall han verkligen göra det? Det är nu tydligt. att den nreussiska ör