Göteborgsposten – 8 augusti 1873, sida 2

Det längsta tåg säkerligen, som passorat Södra stambanan var det godståg, som i lördags o. m. afgick från Elmhult till Alfvestad. Det räknade nemligen, enligt uppgift af en åskådare, icke mindre än 132 godsvagnar, för hvilkas framforslande behöfdes tvenne lokomotiv, och beräknades den sträcka af banan, som af detta tåg upptogs, till inemot en fjerdingsväg. Sällskapet W:6 i Norrköping firade i söndags sin sommarhögtidsdag medelst utflykt å jernvägen till Katrineholm, hvarom vi efter Norrköp. tidn. meddela följande: Klockan half 10 på förmiddagen samlades deltagarne i festen, till ett antal af 66, i ordens lokal, hvarifrån de, med standaret i spetsen, aftågade till jernbanstationen, hvarifrån tåget afgick klockan 10,19. För färden fram och tillbaka voro tvenne passagerarevagnar och en öppen vagn särskildt förbyrda. Den medföljande Strömsholmssextetten jemte en del W. 6-are togo plats å den öppna vagnen, hvarifrån musikens toner under hela färden ljödo. Ungefär en fjerdedels timma efter ankomsten till Katrineholm anlände en del medlemmar af W. 6-logen i Örebro, till ett antal af 22 personer, äfven dessa med standar i spetsen, hvarjemte till desamma äfven sällat sig en medlem af Kristinehamns-logen. Förutom musiken utgjorde de närvarandes antal 99. Hos hr Finlöf intogs gemensam middag, likasom på aftonen supå, och voro hr Finlöfs arrangemanger af en utmärkt beskaffenhet. På eftermiddagen framsattes bålar i en vacker löfdunge och under tal, sång och musik förflöt dagen på det angenåmaste. Med nattåget begåfvo sig W. 6-arne hem, hvarje loge åt sitt håll, och allmänt prisas dagen såsom särdeles behagligt tillbringad. Dyrt timmer. Vid Indals tingslags häradsrätt ha Österäsena byamän: nemligen nämdemannen A. Hellbom, bönderna E. Forss, J. P. Östlund m. fl. sju till antalet, blifvit fällde att för åverkan af 41 träd å Vifsta varfs bolags skog, hvilka träd de försält till Axell Å komp. i Sundsvall, böta hvardera 50 rdr och dessutom ersätta rättegångskostnaden vid häradsrätten med 203 rdr 60 öre, tillsammans 553 rdr 60 öre, äfvensom lösen för hofrättens utslag med 3 rdr 50 öre, förutom deras öfriga kostnader å detta mål; och har Svea hofrätt den 24 dennes fastställt häradsrättens beslut. Faedrelandet innehåller en längre, moderat och sansadt skrifven artikel i lotstrågan i Öresund. Bladet söker bevisa, att Danmark visserligen enligt traktaten af 1857 har qvar sin höghetsrätt öfver Öresund, men icke vill för den östra delen göra denna rätt gällande mot Sverige, omedan det skulle vara något stötande för en vänligt sinnad grannstat, om den makt, som är;den minsta af dem båda, skulle häfda ett förhållande, som numera icke synes naturligt. Sin rätt för Drogdens del, som är en ränna mellan de båda danska öarne Saltholmen och Amager, kan dock Danmark lika litet uppgifva. som det kan uppgifva sin rätt i afseendo på Stora och Lilla Bält, hvilka äfvenledes äro vattendrag mellan danska stränder, och som Sverige kan uppgifva samma rätt för Kalmar sund eller för inloppen genom Stockholm och Göteborgs skärgårdar. Och Danmark kan det så mycket mindre som Drogden är inloppet söderifrån till Köpenhamns örlogshamn och för rakt förbi dess fästningsverk. Vore Drogden ett fritt farvatten, ett öppet haf der en hvar hade rätt att lotsa, så skulle ej allenast skånska lotssällskapet vara dertill berättigadt, utan man skulle då äfven snart få se tyska lotssällskap bildade i Stralsund och Stettin, och tyska, kanske äfven ryska, lotskuttrar förlagda i Drogden vid sidan af de skånska. Och om Drogden vore ett farvatten, som alla verldens lotsar kände och genom hvilket de kunde tryggt föra alla de krigsskepp, som i allmänhet kunna passera det, så vore Köpenhamns säkerhet åt sjösidan i väsentlig grad minskad. Men det måste likväl våra svenska samtida förnuftigtvis medgifva, att så långt kan Danmark omöjligt drifva sin eftergifvenhet, att det, endast sör att några af deras landsmän skola kunna drifva en handtering, hvilken de tillsi fjor ansett för sig förbjuden, skulle vilja minska eller prisgifva sin hufvudstads säkerhet. Vi taga oss friheten spörja dem, hvad de skulle tycka om, ifall främmande lotskuttrar visade sig vid Dalarö och erbjöde sig att lotsa förbi Waxholm in i Stockholms hamn? Skulle de finna detta alldeles olidligt, huru kunna de då begära, att vi skola öppna Drogden för alla nationers lotsindustri? Bladet slutar med att säga, att de uppburna lotspenningarne och böterna, som fråntagits de svenska lotsarne, sannolikt komma att till dem återgifvas, då saken blifvit ordnad mellan regeringarne — och gör till sist allvarliga anmärkningar mot svenska regeringen derför att hon, innan hon medelbarligen autoriserade det skånska lotssällskapet, icke trädt i förtrolig underhandling med danska regeringen och fått gränserna för de båda ländernas ömsesidiga rätt bestämda. Hade hon det gjort, skulle helt säkert ingen invänning gjorts från dansk sida och intet lotskrig uppstått. ordensutnämningar. H. M:t konungen har till kommendörer af Nordstjerneorden utnämnt Sir Charles Lyell och Sir George Airy och till riddare af samma orden professorerna John Tyndall och Thomas Henry Huxley samt d:r J. D. Hooker, allt framstående engelska vetenskapsmän. — Till riddare at Vasaorden har H. M:t utnämnt v. konsulerna G. W. Bahr i Liverpool och W. F. Collier i Plymouth. Mormonätervandring. 900 europeiska