Göteborgsposten – 6 augusti 1873, sida 2

as så väl från land som ombord på segelÅtarne. ent —— — —ä— ——. — rätt Fran Utlandet. 14 I de spanska angelägenheterna har en fört uropeisk inblandning nu faktiskt inledts. Donres amma är visserligen hittills inskränkt till åtärder mot de upproriska kommunisterna till jös; men den skall tvifvelsutan komma att träcka sig ännu längre. Som bekant ha stornakterna skickat allt flera observationsfartyg ill spanska kusten, utanför hvars främsta hamar de lägga sig. Timesinnehåller en lelande artikel, hvari säges, att makternas faryg visserligen icke ha med spanjorerna sjelf7e att skaffa; men det finnes i Spanien månsa utländingar, hvilkas lif och egendom det ir deras pligt att skydda. Häraf kan naturigtvis uppstå mången anslutning till inblandning, då oroligheterna på någon plats bryta ut i våldsamheter, hvilka, som sagdt, eätta i fara utländingarnes lif och egendom. Man kan således draga bäraf den slutsatsen, att makternas observationstartyg skola bidraga till ett snart återställande af lugnet i de spanska sjöstäderna, utan att de naturligtvis derför bry sig om, hvad för slags regeringar dessa sjelfve gifva sig. Men det synes vara ett faktum att kommunisterna icke kunna beherrska en stad utan föröfvande af våldsamheter, och. då det ligger i de främmande makternas intresse att förekomma just dessa, kan man taga för 2 gifvet, att kommunisternas välde skall efter v hand upphöra. EH Detta rörande de spanska sjöstäderna. ! Men älven i det inre af Sparien fionas utlän; dingar, hvilkas lif och egendom måste skyd-s das. Ösficiöat skrifves ock, enligt telegram, o från Versailles, att de franska konsulerna fått b sig uppdraget att vid stormningar och bomN barderingar i det inre af landet skydda frani! ska undersåter. Äfven till oroligheterna i det I 7 inre af landet kan således den främmande inh blandningen komma att sträcka sig. Praktiskt har, såsom nämndt är, inblandningen visat aig till sjös. Enligt hvad förut boråtttats sökte fem af de upproriskes kenonbåtar från Carthagena att angripa Almeria för att dels sprida upproret dit och dels utpressa penningar. Försöket misslyckades, och kanonbåtarne måste vända hem igen. Då infann sig Contreras med tvenne insurgentskepp fregattorna ÅAlmanaa och Victoria utanför Almeria och besköt staden, så att tyske konsulns hus derstädes bl. a råkade i brand. Men innevånarnes och regeringstruppernas förenade motstånd gjorde dock, att Contreras måste draga sig tillbaka äfven med sina fregatter. Brandokattande här och der på kusten, styrde han kosan till Malaga, der lugnet nu blifvit i någon mån återstäldt, i afsigt att åter uppblåsa upprorslågan samt utpressa penningar. Men då Almansa, hvarest Contreras sjelf befann sig ombord, lopp in i Malagas hamn, följdes fregatten af de båda tyska krigsskeppen Friedrich OCarl och Elisabeth. Tyskarne skickade en båt till Almansa, med uppdrag åt officeren att tillkännagifva, det man ej ville tillåta insurgentfartygens uppträdande på det tillämnade sättet, emedan det satte tyska undersåters lif och egendom i fara, utan bjöd kommunistfartygen att återvända till Carthagena. Coatreras synes hafva gjort något motstånd, hvarför han och hans generalstab grepos som gisslan, under förklaring att de ej skulle utlemnas, förräa Almansa och -viotoria återvändt till Carthagena. Dessa ha lydt tillsägelsen och begifvit sig åter, söljda af en förenad preuesisk—engelsk eskader, hvilken kommer att blokera insurgentfartygen i Carthagenas hamn. Då Contreras och hans anhängare således icke kunna genom utpressningar längre skaffa sig penningar, skola de snart förlora sin -armå och deras välde skall vara slut. Den till ineurgenterna öfvergängne sregatton Villa de Madrid i Cadix bevakas äfvenledes af främmande krigsfartyg. Enligt vederbörande ministers förklaring inom cortes, skall detta uppträdande af de preussisk-engelska krigsskeppen hafva skett efter gemensamt aftal med äfven den franska eskadern. Detta synes dock förnekas från Versailles, enligt hvars förutnämnda officiösa 2— — —. n ir korrespondens de franska krigsskeppen icke fså inekrida mot de spanska insurgentfartygen o-si i öppen sjö, utom dä dessa råkat i förveck1. ling med franska handelsfartyg, hvilket likväl 1: äonu icke varit fallet. Det är således endast n. tyska och engelska krigeskeppen, som uttört n, denna i solkrättsligt hänseende ej ovigtiga inör blandning; och det synes vara egentligen de 12 I tyska krigsfartygen, som handlat med krast, t: under det att de engelska ansett sig böra vvara med på ett hörn. Den tyske eskaderbefälhafvaren skulle naturligtvis icke kunnat F. uppträda på detta sätt, om hans regering förut 1 verkligen desavouerat honom, såsom det uppm. gafs från Berlin, då han uppbringat insurgentm-skoppet Vigilant. Han handlar antagligen y I enligt de mest elastiska och töjbara order. vid Den tyska flottan vill spela en roll, vill prear sentera sig för Europa — ooh tillfället har vg varit lika gynsamt som det snabbt och be