Göteborgsposten – 31 juli 1873, sida 1

Moer kände en hemlig ängslan och oro. Han fruktado i detta sista ögonblick, att den sköna ungerska grefvionan skulle visa sig och hindra hans giftermål, änskönt hon ej kunde veta någonting om hans nuvarande planer. Han fruktade, att sir Hugh Tregaron kunde komma och förhindra giftermålet genom att uppdaga hans verkliga karakter för miss Floyd och Grimrod. — Det behöfdes blott att antingen Hilda eller förvaltaren finge en misstanke om giftermålet med Honor Glint eller derom att Carmine Roff är min lagliga, nu lefvande hustru, för att mitt spel skulle vara förloradt, sade han för sig sjelf. Jag önskar, att de ord voro uttalade som skola binda Hilda Floyd vid mig. Adjunkten gaf tecken åt de båda kontrahenterna att intaga sina platser. Vigselceremonien tog sin början. Grimrod såsom föreställande brudens far ledde fram henne. Moer tog fram vigselringen. Mrs Watchley gret sakta bakom sin spetsnäsduk, såsom tillbörligt och brukligt var. De båda kontrahenterna knäböjde i rätta ögonblicket, afgåfvo sina svar i rätta ögonblicket och reste sig upp efter prestens bön — man och hustru! : Då prestens välsignelse lästes öfver det vigda paret, klappade Darrel Moers hjerta af idel fröjd. Han hade under hela sitt lif drömt om att få gifta sig med någon rik och förnäm dame, och han trodde sig nu ha fått sin dröm uppfylld. — Jag är trygg, tänkte han i det han reste sig upp, fullkomligt trygg. Jag kan på ett eller annat sätt bringa Honor till tystnad. Hvad grefvinnan beträffar,