Göteborgsposten – 28 juli 1873, sida 2

Article Image
ska LFosten och HVCLIAHAA 10 11 ov ——— — — — Rättegångsoch Polissaker. Poliskammaren. Elusvåda. I torsdags hölls i poliskammaren ransakning angående den eldsvåda, som natten mellan sistl. måndag och tisdag utbröt i huset n:o 7 vid Lilla Klädpressaregatan tillhörigt destilleringsbolaget Willason Ilullström. Hr Hullström var sjelf vid förhöret närvarande men kände ingenting till om eldens uppkomst. Jernvägskonduktören Zetterberg som förhyrdt den lägenhet, der man antagit att elden utbrutit, förklarade att han, hvars familj redan en tid varit utflyttad på landet, aflägsnat sig från lägenheten kl. ! sju på morgonen dagen före eldens utbrott och att ingen vidare varit inne i hans rum. En person som äfven bebor lägenheten, hade redan i slutet af föregående veckan gjort en tjensteresa. Hr Zetterberg hade icke assurerat sitt lösörebo, hvarför han fått vidkänaas en ganska känbar förlust. Han trodde att elden möjligen uppkommit genom för stark uppeldning af en s. k. torkugn, som är placerad i ett rum utanför ett brygghus, beläget rakt under Zetterbergs förhyrda lägenhet och hvars rörledning skulle gå under golfbjelkarne af nämnde lägenhet. Han påstod att en genomträngande hetta ofta varit rådande i hans rum då denna ugn varit uppeldad. lLa af br Hullströms biträden jemte hr H. sjelf förnekade dock detta, förklarande att någon eld icke varit antänd i torkugnen sedan sistl. fredag. Några andra inkallade vittnen hade intet vidare af vigt att meddela. För närmare besigtning af torkugnen samt för vidare upplysningars vinnande uppsköts målet. Rådhusrätten. Knifskärare. Tapetserarearbetaren Robert Carlsson inställdes i torsdags inför rådhusrätten, anklaga att med knif ha sårat kyparen Victor Färg. Carlsson, som sedan ransakningen i poliskammaren varit häktad, nekade fortfarande till dådet, och vidhöll sin forna berättelse, att en minderårig skomakarepojke troligen varit den brottslige. Carlsson sökte äfven jäfvå några inkallade vittnen, neml. ett par af Färgs kamrater, som varit vid tillfället närvarande, hvilken jäfsanmärkning dock lemnades utan afseende. Ett vittne intygade att han en qväll för något mer än 8 dagar sedan lemnat sin tjenstgöring å Lorensberg för att derifrån aflägsna sig, då Victor Färg kommit springande från ingången till nämnde park, sägande sig ha blifvit öfverfallen och bedjande honom följa sig. Vittnet hade äfven gjort detta, sedan han likväl, för sjelfförsvar, medtagit en större trädgårdskäpp under rocken. Utanför på landsvägen hade de då anträffat Carlsson jemte tvenne andra personer, den ene Carlssons mästare, tapetseraren Kulin. De hade då kommit i någon ordvexling, hvarvid Carlsson hotat vittnet med handen och denne med påken tilldelat honom ett slag. Derefter hade de båda kyparne återvändt till parken och fått annu en kamrat till förstärkning, då de tillsammans atertogo hemfärden genom Gamla Allten. Ungefär midt i Allen funno de Carlsson med sällskap sittande på en bänk. Vid förbigåendet hade Färg då tillropat dessa: nu är det kanske bäst att ni sitta qvar, hvarvid vittnet hört en af motparterna yttra: nu är det allt för sent. Sedan hade Carlsson stigit upp och gått straxt vid sidan af Färg, hvarvid de bäda parterna smågrälat med hvarandra. Midt för hr Kollinii vattenbutik hade emellertid vittnet sett Carlsson göra en svängning med handen öfver Färgs ansigte och derefter liksom bortkastat någonting i diket. Omedelbart hade Färg böjt sig med händerna för ansigtet, utropande: Hjelp mig, jaggar skuren med knif. Vittnet hade då fattat tag i Carlsson och ropat på polis, hvarvid Carlsson yttrat: Tag ni mig, nog skall jag processa med er. Vid polisens ankomst hade vittnet sedermera utpekat stället der Carlsson bortkastat någonting och derefter följt Färg till fältskär att förbindas. Dagen efter upphittades å nämnde ställe en fällknif, till hvilken Carlsson dock förnekat sig vara egare. Ett annat vittne afgaf en fullkomligt sammanstämmande berättelse om förloppet. Carlsson nekade fortfarande fräckt och begärde uppskof att inkalla flera vittnen, hvilken begäran bifölls af rätten. Åklagaren bestred emellertid svarandens önskan att komma på fri fot. Målet uppsköts och Carlsson återfördes i häktet. ——-—-—— — — — — -L ——— —-.. ——— —22?-——Ä— —

28 juli 1873, sida 2

Thumbnail