Göteborgsposten – 24 juli 1873, sida 1

mor ni betalt till honom, Den skurken — den eländige tjufven! — Han skall sannolikt komma till staden för att ytterligare förfäkta sitt påstående, att hon nyligen undkommit, sade Bing. — Nåväl, sök ej upp honom. Håll er undan från Queens. Vänta tilldess vi fått vidare underrättelser — tilldess vi blifvit färdiga att afgöra frågan med honom. — Godt, sir. Jag skall hålla mig undan, svarade Bing. Jag tror nu, att den ungerska grefvinnan är Carmine Roff. Huru hon kom att gifta sig med en ungersk grefve, kan jag ej förstå. Kanhända att hon hört något rykte om att ni vore död. Men eder instinkt bedrog er ej, sir. Hon är en fiende till er. — Jag kan naturligtvis ej förmå Parfitt att föra henne tillbaka, sade Moer. Hon har ingått gifte inom en mäktig familj. Den gamle statsmannen Rothsmere har söner, som äro män af rang och inflytande i Wien. De torde vara sin styfmor tillgifna. De torde känna hennes historia. Att göra henne något för när, skulle kanhända vara detsamma som att påskynda min egen undergång. Hon är klok nu också, och Parfitt är alltför försigtig för att stänga in en klok person i sitt dårhus. Han pratar om sin heder och sitt yrkes heder; men det är blott en vacker mask för hans rädsla. Jag kan ej bjuda lady Rothsmere spetsen. Hon har för många vapen mot mig. Det är tydligt, att hon ej omtalat sin historia för lord Waldemar eller Tregaron eller lady Thaxter, och hon torde ha någon särskild plan med sin tystlåtenhet. Jag skall emel