Göteborgsposten – 24 juli 1873, sida 1

kars sekreteraren fick ej ett ögonblicka tid att se Paris herrligheter. men stod alldeles rådlös framför denna lavin af bref, som i hvarje timma störtade öfver honom. Det beslöts derföre, att låta alltsammans vara tills man väl var hemma igen i Teheran, der förmodligen det blir en lämplig aftonförströelse för hofkretsen att höra promemorian öfver den voluminösa korrespondensen uppläsas. — Dot var emellertid icke blott och bart bref, som adresserades till honom; äfven profver af alla slags tillverkningar, ifrån tournures, löaflätor, och andra hemlighetsfulla toilettartiklar för seraljens behof ända till en at vår tids vackraste uppfinningar-, ett slags nya mekaniska stötvelkrokar, haglade öfver Palais Bourbon, dels till benäget påseende och dels som skänker. Flera rum äro fulla med dessa rariteter, som nu af de välmenta gifvarne få återhemtas efter shahens bortresa. Bland de indirekta sätten att draga fördel af storkonungens besök, har jag observerat den bekanta stora skrädderi-firman odehauxs i denna dagens tidningar införda röclame-notis. Den beskrifver shahens besök i deras godtköps-magasiner (onödigt att tillägga att detta besök aldrig har egt rum!) och huru monarken, efter att länge med intresse ha betraktat de olika frack-, rock-, västoch byxgallerierna, slutligen stannade full af beundran framför den nyaste skapelsen af monsieur Godchauxe snille och smak, le sans-pareil, den eleganta verldens sjelfskrifne toilett för året, en hel habit, hvars elegans i snitt endast motsvaras af dess soliditet — och som säljes för det moderata priset af 24 francs och 30 oentimer. Vi ha anledning att tro, slutar notisen, Åatt den gamla persiska nationaldrägten snart kommer att få gifva vika för denna, som kan sägas vara den europeiska civilisationens sista ord 108 Huruvida shahen visat någon synnerlig generositet emot de personer, som för hans skull haft så mycket besvär, är ännu ej bekant. Furstar ha två sätt att utdela vedermälen af sin belåtenhet: dekorationer och drickespenniugar. På de förra har icke varit något öfverflöd. Marskalk Mac Mabon och hr Buffet, presidenten för nationalförsamlingen har fått storkorset af hans orden i briljanter, presidenten för municipalrådet i Paris kommendörskrachanen, Stora operans direktör officerskorset och de personer, som officielt varit anstälda hos honom olika klasser deraf, hvar och en efter sin rang, hvarförutan på ein höjd ett par dussin andra personer kommit i åtnjutande deraf. Man är nyfiken att se huruvida marskalkinnan Mac Mahon skall få den dame-orden, som några af surstinnorna i de länder, han förut gästat, hafva erhållit, eller om bon får nöja sig med sitt armband af 80,000 fros värde — ett pis-aller som icke alldeles är att förakta. Hvad drickespenningarne angår, så ha de icke heller varit öfverdådiga. Betjeningen i Palais Bourbon har fått 12,000 francs (eget nog i ryska guldrubler) men någon frikostighet mot t. ex. polisstyrkan som med anledning af alla festligheterna haft en mycket ansträngande tjenstgöring eller några skänker till välgörande inrättningar i Paris ha icke hörts utaf. Shahen gjorde, som bekant, en dag ett besök i Versailles, Dess möten ha på den sista tiden varit mer än vanligt stormande, och man var icke utan oro för att monarken från denna visit skulle komma att medföra några egendomliga intryck af sin kusins, Frankrikes 750-höfdade suveräns, sätt att skicka sig, under utöfvandet af sina pligter, att han med ett ord, efter en numera afliden monarks uttryck, skulle få se på ett sju helv— regerande. Men lyckligtvis aflopp besöket på det bästa och den nya militärlagen, som förhandlingarne gälde, diskuterades i all frid, enighet och sämja. Thiers, som shahen gerna hade önskat att lära känna, har systematiskt hållit sig tillbaka vid alla tillfällen, då en presentation kunnat ifrågakomma; han har icke allenast refuserat de inbjudningar, som ateändts till honom att bevista festerna utan har också gjort sin lilla demonstration genom att samma dagar ställa till omå picknicker och mottaga sina politiska vänners hyllningar i sin lilla privatvåning vid boulevard Malesherbes. Den illustre statsmannen hyllar sammma princip som Cesar och som salig Sjövall på sitt vis öfversatte: Heldre den förste i Wimmerby än den andre i Stockholm !