Göteborgsposten – 17 juli 1873, sida 2

Rattegangsoch Polissaker. Poliskamwmaren. Vildsinta artillerister. Målet med artilleristerna n:r 25 C. Fr. Philipson af 11:te och n:r 88 Hansson af 8:de batt, anklagade att d. 6 d:s i Nya allten ha tilldelat några förbigående personer våldsamma slag, fortsattes i tisdags i poliskammaren. Ungefär mellan Nya Teatern och Hagaheden hade dessa personer, 3 till antalet, stilla och fredligt passerat sin väg, då vid pass ett tjog artillerister, iklädda uniform, kommit rusande mot dem, och utan något vidare tilldelat den ena ett slag att han genast föll omkull samt en annan ett slag i hufvudet att han starkt blödde. Vid deras rop om hjelp hade åtskilliga i närheten varande personer skyndat till, hvarvid knektarne genast begifvit sig af mot Hagaheden. Der upphunnos de likväl af polis och målsegaren, som då för konstapeln utpekat en af de våldsammaste orostiftarne. Flera inkallade vittnen pästodo sig äfven vid förhoret kunna igenkänna Philipson såsom den, hvilken hade börjat fejden med att utdela det första slaget. Målsegaren sjelf kunde visserligen icke nu bestämdt påstå att Philipson varit den brottslige, emedan det vid tillfället varit temligen mörkt, men han var säker på att den han på stället utpekat varit våldsverkaren och detta hade just varit nämnde Phili son. Denne förnekade dock fortfarande all kännedom om tilldragelsen. Hanson, som icke bevisligen kunde fällas för delaktighet i slagsmålet, men som för några dagar sedan för flera personer påstått sig ha varit närvarande dervid, blef nu från målet skiljd för att kunna höras som vittne mot Philipson. Etter att hafva gått eden och af polismastaren blifvit upplyst om dess vigt, förklarade han sig dock aldeles okunnig om förloppet. Ej heller sade han sig kunna komma ihåg någon at sina kamrater, som varit med, ehuru han måste medgifva, att han på slutet varit tillsammans med dem på valplatsen. Utslag i målet kommer att delgifvas parterna en annan dag. Knifskärare. Tapetserarearbetaren Robert Carlsson, boende på Stampen, var till i tisdags inkallad till poliskammarens session, att ansvara för det han sent en qväll i denna vecka med knif tillfogat kyparen Vict. Färg ett bugg med något hvasst tillhygge öfver näsan. Denne hade neml. kommit gående från Lorentsberg, då han mötte Carlsson jemte en annan person, och hade då Carlsson icke allenast flera gånger gått Färg på lifvet, så att denne nödgats med armarne stöta honom ifrån sig, utan sedermera tillfogat honom knifhugget. Carlsson, som derefter fick göra reda för sitt beteende, hade en helt och hållet olika beskrifning öfver förloppet att meddela. Enligt hans utsago hade Färg jemte några kamrater på allt möjligt sätt förfördelat Carlsson och slutligen rappat på honom med en medhafd käpp, så att han ännu hade blåmärken på armarna. Angående knifhugget hade han ingenting sig bekant, men påstod helt naivt, att det