Göteborgsposten – 10 juli 1873, sida 1

———— — ning som nu, skola vi ha hans tillåtelse till att gifta oss. Men hvem vill vänta i tre år? Om flickan skall bli min hustru, vill jag ha heone nu. Hilda föredrager ett snart giftermål äfven, emedan hon derigenom kan få komma ut och mera deltaga i söllskapslifvet. Min onkel har nemligen beslutat att låta henne få lärare och lärarinnnor ännu under ett års tid, och Hilda är till följe deraf mycket böjd för insubordination. — Hon her blifvit föranledd till den förmodan, att hon omedelbarligen skulle bli införd i societeten. Hon har böjelse för ett gladt lif, liksom alla flickor vid hennes ålder. Jag tror, att lord Waldemar begår ett misstag deri, att han åter ställer henne under lärare. Hvad ämnar ni företaga med afseende på den långa pröfvotid han förelagt er, mr Moer? — Jag skall gifta mig med flickan honom ovetande, svarade Moer med ett trotsigt uttryck i sitt vackra ansigte. Om jag någonsin skall gifta mig med henne, skall det ske snart, i all tysthet och hemlighet, genom särskildt presterligt tillstånd, som jag skall utverka, så snart vi varit tre veckor i London. Att ha bott tre veckor i en församling erfordras, efter hvad jag tror, för att giftermålet skall kunna försiggå och gälla? — Ni har rätt. Ni bör ej göra något, som kan betaga vigseln dess gällande kraft. Jag finner iugenting att invända mot en hemlig vigsel. — Men hvad skall min onkel säga? — det är frågan. Han försköt sin egen son på grund af ett hemligt