Göteborgsposten – 8 juli 1873, sida 2

SN — — — Ej en själ. Den här vägen kommer ej många resande, antar jag, svarade flickan. Det måste finnas någon bättre eller kortare väg, som gör den här obehöflig. — Så mycket bättre för oss, mumlade Bing. Hvaq har den uoga damen gjort under hela förmiddagen? — Promenerat och funderat, svarade Gusty. Hon säger ej många ord. Bing betjenade åter Honor med en erfaren domestiks hela vördnadsfulla uppmärksamhet. Sedan hon ätit, intog han sin egen middag i sällskap med Gusty. Efteråt gaf han sina hästar en förplägning af hafre och lade sig åter att sofva under vagnen. Det var nästan qväll, då han åter vaknade. Ingen hade passerat på vägen under eftermiddagen. Gusty hade tändt eo eld, och dess röda: lågor flämtade för aftonvinden. — Vi få en kall natt, sade Gusty med en blick på den grå himlen. — Ja, men vi ha medel att skydda oss deremot, isvarade Bing. Jag skulle vilja ha en Londonertidning. Jag undrar, om den unga damens försvinnande åstadkommit mycken uppståndelse. Sir Hugh Tregaron måste ha satt hela polisen i rörelse. Men jag har ej lemnat många spår qvar åt dem att följa. Jag kan vera ganska lugn för dem, efter alla de försigtighetsmått jag tagit. Supån blef tillagad och förtärd. Bing selade derofter ånyo hästarne och spände dem för vagnen.