Göteborgsposten – 8 juli 1873, sida 2

Rättegängsoch Polissaker. Poliskainmaren. Schåarelif. Arbetskarlen eller schäaren Carl Pettersson, i dagligt tal Calle skjortabenämnd och särdeles ökänd. i polisens häfder stod i fredaga inför poliskammaren. Han hade neml. en dag i förra månaden varit inne å ett nykterhetsvärdshus i 12 roten för att traktera sig med en half butelj öl. Derinne hade han äfven blifvit bjuden på ett glas, men i stället att, som brukligt är, tacka för välfägnaden, började han skrika och väsnas på ett särdeles opassande sätt, samt ville till och med slunga projektiler af buteljer och glas mot innevarande gäster. Med handrackniog af dessa fick man ändtligen Calle ut på gatan och dörren riglad. Nu tändes Calles vrede och under utrop, att han skulle märka alla derinne, rusade ban med full fart mot dörren och lyckades slutligen att tå upp den genom några sparkar. Val inkommen ämuade han på nytt ställa till gräl, men blef öfvermannad och med polisåtgärd afförd från platsen. Pettersson nekade till angifvelsen och påstod sig först ha blifvit trakterad på den usla krogen, men sedan utsparkad derifrån, hvarvid hans hedorskänsla tvungit honom att söka intränga ditigen, för att få reda på orsaken till detta bebandlingssätt. Som vittnen bestyrkte angifvelsens sanningsenlighet, dömdes Pettersson att för fylleri och vildsint Rppför rande plikta 30 fdr. Petterason, som mångfaldiga gånger dömts :för dylika förseelser, fick afven nu med samma afbanda sig, skulden med 5 dygns: sängelse vid vatten och bröd. Förargelseväckande uppträde. I fredags var nykterhetsvärdshusidkaren Lorentz Johansson, boende vid Södra Allägatan, uppkallad att ansvara för det han d. 30 juni å Husargatan uppfört sig vildsint nanit i ett bolagsvärdshus tillställt oväsen, aå att en större folkmassa samlats utanför. En mängd vittnen styrkte angifvelsen, neml. att Johansson blodig och med nedtrasad rock kommit berusad från en bod å Husargatan och icke ätlydt polisens vänliga uppmaning att aflägsna sig; derefter hade han jemte ett par andra sina gelikar ingått i bolagevärdabyset i närheten och beställt champagnetoddar. Då man der nekat honom spirituosa hade han blifvit alldeles vild, slagit i disken och väsnats så att polisen blifvit efterskickad. Sedan han äfven nu förgäfves blifvit tillsagd att gå hem, förde konstaplarne honom i vaktkontorets arrestrum, der han sedermera fört ett ännu förfärligare oväsen än förut. Då Johankson fräckt nekade till att på något sätt ha förgått sig, upp— målet för vidare upplyaningars vinnande på 8 agar. Troligen för att hindra den ene af konstaplarnes hörande i målet, hade Johansson instämdt denne till rådhusrätten, att ansvara för det att han vid ifrågavarande tillfälle uppfört sig opassande mot Johansson. Poliskammaren lemnade dock; detta jäfspåstående utan afseende. Såväl der som i poliskammaren kommer med all säkerhet Johansson, oaktadt alla bränvinsadvokatyrer, att stå sig ganska slätt.