i Lancashire, och då det så passade sig brukade han bosöka den. Denna flicka var äldst af hans barn och hins favorit. Hon hade ärft hans list ocu bakslughet och var af ovärderlig nytta för honom vid utförandet af hans planer. Hon var till en del hans förtrogna i det nuvarande företaget och befordrade troget hans intressen. Befriad från sina värsta farhågor — att den som tillfångatagit henne var Darrel Moer — betroktade Honor denna flicka i hopp att få se någon skymt af godhet eller deltagande i hennes ansigte. Men hon skulle lika gerna ha kunnat söka efter deltagande hos en sten. Gusty Bing var en långskranglig, svartmuskig flicka med svarta ögon och svart hår, kortklippt i nacken. Hon bar höga stöflor, en skarlakansröd tröja och en blå kjol. En kort skarlakansröd kappa var kastad öfver hennes axlar, och en skarlakansröd hufva hängde lös ner vid hennes hals. Hon såg ut som en zigenerska, och Honor trodde, att hon verkligen var en sådan. — Allt i ordning, far? frågade flickan. — Allt i ordning, Gusty, svarade han. Visa damen till sitt logis. Gusty gick till baksidan sf vagnen och fällde ner en trappa. Derefter öppnade hon dörren. — Kom denna vägen, miss, sade hon Här kommer ni att bo lika komfortabelt som på Victoria-hotellet. Kom nu! Men Honor ville ej röra sig från stället.