Göteborgsposten – 4 juli 1873, sida 1

nämnda skulle inträda. Skall hon stanna i Röda Huset hela natten? Mrs Early drog en lång klagande suck. — Det stackars barnet! utropade hon. Oh, Lucky, mrs Glint vor ej sjuk — telegrammet var falskt. Och den stackars Honor — Oh, tänk om hon blir dödad ! Just i detta ögonblick ligger hon måhända döende i ett landsvägsdike! Kammarjungfrun uppgaf ett anskri. — Miss Honor! Miss Honor skulle kunna ligga döende i ett landsvägsdike! — Ja. Kusken var drucken och körde oss ut på landet i stället för att köra oss tillbaka till hotellet. Jag befallde honom att stanna, och han stannade så pass länge, att jag hann stiga ur; men innan Honor kunde följa mig, hade han satt hästen i fart och vagnen for af med förskräcklig hastighet. Hvad skall jag säga till sir Hugh, om någon skada drabbar henne? — Detta är högst besynnerligt, sade Lucky, som blifvit likblek. Oh, mrs Early, är ni säker på, att kusken var drucken? — Ja, flicka — fullkomligt säker. Det märktes mycket väl, att han var drucken. Hans rörelser och ord angåfvo det tillräckligt tydligt. — Men det falska telegrammet och miss Honors försvinnande torde stå i något sammanhang till hvartannat, sade Lucky misstroget. Jag fruktar, att det är någon intrig af mr Moer för att få henne i sitt våld. Jag fruk