Göteborgsposten – 3 juli 1873, sida 1

på hvilken Honor satt, kom alldeles intill det bran a, breda diket. Mrs Harly. var således tvungen att stiga ur först. Damen hade knappt satt foten på marken och Honor hade knappt hunnit resa sig upp för att följa efter henne, förr än Bing med ett högt skri och ett kruftigt slag af piskan åter satte hästen i så häftig fart, att IIonor föll tilllbaka på sin plats och vagnsdörren for igen. Bort rullade åkdon, kusk och passagerare med hvirflande fart i mörkret. Mrs Early sprang efter, ropande och bönfallande; men hennes rop förspilldes i tomma luften. Åkdonet var snart utom synhåll, men mrs Early sprang ett långt stycke framåt på den ensliga vägen, väntande att få se Honor eller åkdonet kullvält, men hon fick ej se något. Slutligen alldeles utmattad och nästan skrämd från vettet, vek hon af in på gården till ett bondställe och begärde att bli insläppt. Det var ännu tidigt, men ställets innevånare hade redan gått till sängs. Mrs Early fick dem vakna, erhöll inträde och omtalade sin historia. En yngling erbjöd sig frivilligt att begifva sig efter åkdonet och satte sig efter en stund upp på en häst, som dock ej tycktes kunna utmärka sig för synnerlig snabbhet. Mrs Early väntade i köket ångestfullt på hans återkomst. Han var borta i två timmar och kom så ensam tillbaka. (Forts.)