Råttegångsoch Polissaker. Åolijskzounmaren. Häktad vexelförfalskare. Ransakning med häktade vexellorfalskaren, bokbindaren Karl Fredrik Löthman från halköping. anställdes i går i poliskammaren. Det gjorde ett djupt intryck på de närvarande när den gamle 60-ärige gråbårsmannen infördeg att standa ansvar för ett så groft bedrägeri som törlalskning, ett brott som icke stundens dåliga ingifvelse kunnat föda, utan som mognat först under janga förberedelser. Löthman var af mer än medelmåttig längd, med ett blekt och förslappadt utseende, grått hår och små mustacher, samt blågrå ögon, hvilka doldes under glasögon med förgylda bågar. Han var välklädd och iförd en chokoladbrun öfverrock, samt tycktes med uppmärksamhet följa hvarje ord af de anklagelser som riktades emot honom. Vid förhöret tillstod han, att han d. 25 sistl. april å Enskilda banken härstädes köpt en postremissvexel (n:o 36 477) 4 50 rdr att betalas till pastor C. Ström i Örebro ar Stockholms enskilda bank, och ifyllt en anmälningsblankett med namnet Charles Lindgren. Hvad emellertid förfalskningen angår, i det d. 28 s. m. en person till Örebrobanken företedt en Göteborgs Enskilda banksedel med ofvannämnde nummer ställd å annan person och lydande på 2000 rdr, sade han sig icke alls kännas vid det, utan påstod bestämdt att detta härledde sig at något misstag. Afven påstod Löthman till en början att han icke d. 28 april varit i Örebro, hvilket yttrande han dock senare återtog. Då nämnde vexel med åtföljande blanketter förevisades Löthman nekade han iortfarande att ba innehaft dem eller undertecknat namnen. Angående en appgift att han skulle i Stockholm vara straffad för stöld, påstod han detta vara en grof osanning och att han städse varit en välfrejdad medborgare. Tilltragad om han varit den, som d. 11 d:s infunnit sig å KEoskilda bankens kontor härstädes och med öfverlemnande af en 190-riksdalers-sedel begärt köpa 2:ne vexlar å 50 rdr hvardera, hvarvid han å anmälningsblanketten etter någon tvekan tecknat sig Ström, påstod han att ban endast begärt en vexel lydande på 100 rår. Ä Vid ett förberedande förhör i torsdags hade han likväl erkänt såvål sitt besök i Örebro d. 28 april som sin åstundan att köpa tvenne vexar å 50 rdr j härv. Huskihla bank d. 11 d:s. At hvad som sålunda förekommit öfverlemnades malet till harv. rådhusrat och återfördes Löthman i colllangelset. Då han utfördes förnekade han ånyo all kannedom om förfalskuingen Arsenikförgiftning. D. 28 sistl. april afled efter ett par dagars sjukdom timmermannen Carl Johan Svenssons hustru, Johanna Gustafva, under ommundigheter som antydde om arsenikförgiftning. Denna förmodan styrktes sedermera icke allenast vid obduktionen å den döda kroppen, utan äfven på grund af sundhetskollegii protokoll öfver dödsorsaken. Vid polisundersökningen förklarade Svensson, att hustrun varit frisk till några dagar före hennes timade död, då hon angripits af ett häftigt illamåeude med törgiftningssymptomer. Ett af vittnena hade ofta hört bustru Svensson klaga öfver sin framrida utkomst och att hennes man med föga eller intet bidrog till sin familjs uppehälle, utan förstörde ina penningar på krogarne. En hennes broder hade sedan några månader innebott hos Svensson och med penningar bidragit till hustruns och barnets underhåll, men sedan han flyttat ifrån dem hade hustru Svenssons bekymmer tilltagit. Då mannen ville på sisa tideuv tillkalla läkare, hade hustrun nekat dertill, under förklaring. att då måste hon genast intagas på sjukhuset, dit hon på inga vilkor ville. Utom denna lilla missämja makarne emellan visste iunet intet annat än godt. De öfriga vittnena hade ig vidare af vigt att upplysa. För erhållande re stadsläkaren d:r Forssenii sista utlåtande irgiftniogen uppsköts målet till början af nåsta VOCka.