Göteborgsposten – 3 juni 1873, sida 2

Senare Post. Times innehåller en intressant korrespondens från Paris, hvari berättas, att hertigen af Aumale, som var en af de deputerade, hvilka tidigast infunno sig vid den betydelsefulla tredje lördagssessionen, då Thiers esterträdare valdes, inträdde i salen med den fulla öfvertygelsen, att han skulle lemna densamma som republikens president, hvarför hans gäckelse var stor, då Mac Mahon i stället valdes på grund af bonapartisternas fasta beslut att motsätta sig en Orlans. Samme korresp. bekräftar, att Mac Mahon var borta, då nationalförsamlingens president Buffet kom för att underrätta honom om församlingens val och att marskalken befann sig hos Thiers, som sjelf uppmanade honom att emottaga presidentskapet. Marskalken gjorde motstånd, men Thiers lyckades slutligen häfva hans betänkligheter. Detta samtal!, säger korresp. kan anses hafva bestämt Mac Mahon att mottaga den höga plats, som några minuter derefter erbjöds honom. Ett at de radikala tidningarne utspridt rykte, att yttersta högern tänker interpellera ang. Frankrikes förhållanden till Italien, saknar all grund. Det uppgifves vara den nya regeringens princip att företrädesvis återinsätta i tjensten alla de embetsmän, som voro anstälda före statshvälfningen d. 4 sept. 1870, hvarför de republikanska tidniogarne, hvilka nu alla tillhöra oppositionen, icke så oriktigt kalla det nya kabinettet för en restaurationsministör, Tysklands riksdag bar i dessa dagar sysselsatt sig med budgeten för 1874, och man har vid detta tillfälle fått upplysning om, huru det egentligen sig förhåller med de beryktade fem milliarderna. Genom lagen at d. 8 juli 1872 förfogades öfver 1 12 milliard fres till gemensamma utgifter, såsom upprättandet af en invalidfond m. m.; när härtill läggas de 325 mill., som Tyskland betalt Frankrike för jernvägarne i Elsas-Lothringen, återstår knappast 1 milliard thaler, inberäknade räntorna å kontributionen och de 200 mill., som Paris måste utreda. Genom särskilda lagar har regeringen erhållit af 5,600.000 thlr för att med detta belopp hålla de tyska redarne skadeslösa; 37,700,000 till andra, som lidit skada