Göteborgsposten – 23 maj 1873, sida 2

heten af en konservativ politik inom den. Härmed ville man väl söka förekomma ytterligare ministerskiften i vensterns anda och framhålla de vilkor, på hvilka Thiers kan köpa denna konservativa fraktions understöd. Med den konservativa politiken menas antagligen äfven, att regeringen icke skall gifva vika för den radikala vensterns lystringsrop om nationalförsamlingens snara åtskiljande. Den yttersta vensterns föredragande, Peyrat, fordrade deremot, att församlingen skulle fatta ett förberedande beslut om denna upplösning. Å regeringens vägnar inlemnade justitieministern Dufaure lagförslag om statsmakternas organisation och öfre kammarens bildande. Enligt dessa förslag skola Frankrikes statsmakter utgörasaf tvenne kamrar och republikens president. Medlemmarne af båda kamrarne, af hvilka den öfre kallas senat, väljas genom allmän rösträtt. Dock är valbarheten till senaten inskränkt till vissa förut omnämnda kategorier af statsborgare. Hvarje departement väljer 3 senatorer, och senaten väljes för 10 år med partiel förnyelse hvartannat år. Presidenten väljes af båda kamrarnes samtlige presidenter jemte 3 delegerade från hvarje generalråd eller landsting, och omfattar äfven hans val en tid af fem år. Deputerade kammaren kan upplösas af senaten, på derom af republikens president väckt förslag. Hela denna ordning bär kriterierna at Thiers eget ingenium; den är noga afmätt åt alla sidor, men skall helt säkert möta motstånd från venstern, fastän Thiers sökt smeka den med uttalande af ordet republik, hvilken dock måste, tillägger han genast, vara konservativ. De båda nya ministrar, som utsetts ester Jules Simon, neml. Waddington och Berenger, äro båda af samma politiska färg som Casimir Perier och anhängare af Thiers konservativa republik. Naddington (född 1826 i Paris af en rik engelsk familj, senare naturaliserad) är känd som numismatisk och arkeologisk författare samt medlem af akademien. År 1865 uppträdde han som liberal kandidat vid ett kompletteringsval i Aisne-departementet. Inom den nuvarande nationalförsamlingen har han ej spelat någon roll. Berenger (född 1815 i dep. Vienne) tillhörde under Ludvig Filip op: positionspartiet och var år 1848 under republiken medlem af nationalförsamlingen, i hvilken han röstade med venstern. År 1850 opponerade han starkt mot Ludvig Napoleons politik ; under kejsardömet lefde han som godsegare i sin hemort. Det säges, att krigsministern Cissey under ministerkrisen äfven begärt sitt afsked. Thiers hade då uttalat sin afsigt att vilja ersätta honom med Chanzy. Derpå förklarade Mac Mabhon, att han akulle nedlägga öfverbefälet, om Chanzy blef krigsminister. De ultramontanas komit i Bern uppmanar alla katoliker att samlas till ett folkmöte d. 25 maj i Correndlin, sägande: Vi ha nu protesterat tillräckligt, och det är på tiden, att vi nu vända oss till sjelfva tolket. I Italien har klosterlagen gått ett godt stycke framåt. Med 385 röster mot 3 har dep. kammaren antagit dess utsträckande äfven till Rom, och med 220 röster mot 193 har beslutats, att påfvestolen skall erhålla ett årligt anslag af 400,000 francs för bibehållande af ordensgeneralaterna. Så länge påfvestolen icke sjelf förfogar öfver dessa medel, skall regeringen anförtro åt ordensgeneralerna förvaltningen af denna summa och lemna dem för deras boningar och byråer nödiga lokaler, Arbetena vid den stora Stagno di Ostia ha börjat. Man vill uttorka denna härd för de värsta febrarne. Påfven skall i sitt testamente hafva bestämdt sin äldste brorson, grefve Luigi Mastai Ferretti, nyligen gift med en prinsessa ur familjen Drago, till sin universalarfvinge. Hans förmögenhet uppskattas, förutom en rik samling konstskatter, till en million fres. I norra England hotar en stor strike att utbryta. Jerngrufveegarne i Cleveland ha neml. vägrat att bevilja arbetarne af dem begärd löneförhöjniog, och de senare ha derför under sista veckan blott arbetat halfva tiden. Arbetsgitvarne förklarade, att de, som ej vilja arbeta hela tiden, skulle bli afskedado. Arbetarne, som tillhöra en förening, af hvilken de kunna få understöd, skola nedlägga sina arbeten. Deras antal uppgår till 6,000. Åt Stuart Mill skall ett minnesmärke resas. I komitn derför äro bl. a.: Gladstone, lord Derby, hertigen af Argyll, grefve Salisbury, lord Lawrence, ministrarne Forster och Goschen, Stansfield samt andra bekanta namn. De gynsammaste berättelser ingå från Indien om växtligheten derstädes. Kaffeplantorna äro isynnerhet lofvande. Sällskapet för biblisk arkeologi i London ämnar inom kort offentliggöra en följd af öfversättningar af alla de vigtiga assyriska och egyptiska texter, som finnas i Englands och kontinentens olika samlingar, för att eålunda göra för allmänheten tillgänglig återstoden af den äldsta och mest autentiska litteratur i verlden. Senare Post,