Göteborgsposten – 15 maj 1873, sida 2

Article Image
raskats af telegrafunderrättelsen om det nederlag, som ryska trupperna i Nellanasien lidit, i det general Kauffmans (öfverbefälhafvare för expeditionen mot Khiva) hela avantgarde kringränts, tillfångatagits och sannolikt dödats af — bokharerna, således ej af khivaner eller deras hjelptrupper af kirgiser och turkomaner. Bekräftar sig underrättelsen, synes denna komma att afslöja en hittills väl dold maska i det ryska politiknätet i Mellanasien. För kort tid sedan häktades neml. bokhariska agenter i Taschkend, och general Kauffmann beslöt på grund af den i khanatet Bokhara rådande agitationen att afsända Samarkands garnison mot dess hufvudstad. Bokhara har som bekant alltsedan 1868 stått i beroende förhållande af ryesarne, hvilka då tvungo dess emir Muzaffer-Eddin, sedan han beröfvats Samarkand och en annan del af sitt område, att underkasta sig, ehuru Ryssland då icke kunde behålla landet utan måste åter lemna det. Då Kaaffmann nu angriper äfven det, sedan befolkningen der blifvit upphetsad troligen från Khiva, vittnar det om, att Ryssland nu ernar slå två flugor i en smäll och besätta för alltid såväl khanatet Bokhara som Khiva, och deraf låter sig äfven förklara såväl de stora ansträngningar som gjorts för expeditionen, som ock de vägar ett par af dess kolonner till någon undran för geograferna tagit. Dessa omständigheter äro egnade att ytterligare öka misstron och oron i England, hvilket skulle ha fullt skäl att, om Bokhara tagits i besittning af Ryssland, frukta för Afghanistan mera än förut. Ty efter kbanaten Bokharas och Khivas eröfring skulle Ryssland ha skapat sig en sammanhängande sydgräns från Daghestan vid Kaspiska Hafvet till Samarkand, och afghanstaterna Herat och Balkb, de sista etapperna till Indien, skulle vara omedelbart hotade. De telegraferade motgångar, som ryska trupperna lidit genom kringsvärmande bokharer och kirgiser, torde dock i och för sig icke vara af stor betydelse, alldenstund den ryska expeditionen är för stark, att något varaktigt motstånd skall kunna göras emot den — men saken är deremot, såsom nämnts, af vigt derutinvan, att den blottade den ryska eröfringspolitikens dubbla spel. Rysslands tidningar äro ännu alltjemt falla med betraktelser och berättelser om kejsar Wilbelms vistande i Petersburg. Bladet Graschdanin prisar bl. a den kejserl. gästens frikostighet, i det han beviljat hvartdera af de regementen, hvars titulärchef han är, en gåfva af 1000 dukater i guld och till de ordonanssoldater, som voro kommenderade till personlig tjenstgöring hos kejsaren, lät utbetala 2 dukater om dagen pr man. Om furst Bismarck heter det, att han på kort tid blifvit mycket populär i den ryska hufvudstaden, emedan han för sina dagliga utflykter begagnade spårvagnar och omnibusar, i hvilka han på det mest obesvärade sätt samtalade med personer ur olika klasser och samhällsställningar, för att studera samfundslifvet och stämningen i Petersburg. Sedan sitt törra vistande i Petersburg skall Bismarck vara ganska mäktig det ryska språket. Från Tyskland skrifves, att kejsaren skall redan d. 11 d:s hafva undertecknat de nya preussiska kyrkolagarne, hvilka som bekant antagits af landtdagens båda hus. I förbundsrådet har Wirtemberg föreslagit framläggande redan vid denna riksdag af ett lagförslag om införande af ett gemensamt rikspappersmynt. Förslaget väckte allmänt bifall. På en förfrågning i riksdagen, om regeringen icke ämnar framlägga något förslag om bestraffande af kontraktsbrott mellan arbetsgifvare och arbetstagare, förklarade Delbrick, att preussiska regeringen redan länge haft för afsigt att framkomma med en dylik lag och skall snarast möjligt underställa förbundsrådet densamma. Den forne preussiske finansministern, dep. v. Bodelschwingh, har aflidit. Det nationalrliberala partiet har utfärdat ett upprop med anledning af de stundande valen, hvari betonas, alt partiets sträfvanden äro riktade på enhetstatens utveckling i alla riktningar och mot ultramontanismens söndringsförsök. Den af Österrike-Ungerns båda delegationer antagna budgeten för hela monarkiens gemensamma angelägenheter under år 1874 företer ett belopp, som skall betäckas, af 93,049,377 gulden, hvaraf på den österrikiska delen 63,831,872 och på den ungerska 29,217,503 gulden. De af telegrafen omnämnda demonstrationerna i Rom i avledning af klosterlagens bebandling i deputerade-kammaren synes hafva varit ganska allvarsamma och förklara de i telegrammet omnämnda stränga åtgärderna. Den väpnade makten måste inskrida för att hindra orolighetsmakarne från att begifva sig till Quirinalen, der konungen bor. En karabinier, två polisagenter och en borgare sårades under tumultet; 20 personer häktades. Om påfven meddelas, alt han numera isynnerhet på Siroccodagarne får täta anfall at svindel och vanmakt. Pellatis har inom Italiens parlament väckt förslag om prestbildningens ställande under staten, i den måtto, att ingen får ingå i ett prestseminarium eller anlägga prestdrägt, som Saka fullt tingnett är och genomgåtf an fnll

15 maj 1873, sida 2

Thumbnail