Göteborgsposten – 12 maj 1873, sida 1

Från Riksdagen. I Första kammaren öppnades dixkussieren i fredags af grefve H. Hamilton. som avsåg att utskotiet yttrat sig om flere frågor ån det halt befogenhet till ech derför yrkade, att de sjutton första punkterna skulle laggas till handlingarne eller, om talmannen ej anser sig derpa kunna göra pruposition, afslag. Grefve af Ugglas, som önskade uppskof med frågan till nästå riksdag, yttrade sig amna vid 17:4e punkten tramstalla ett motiveradt förslag till beslut om afslag för närvarande, med anhällan att K. M:t ville taga frågan i förnyadt öfvervägande och framlägga törslag i ämnet till nästa riksdag. IIr v. Koch förklarade sig vara vän af den sria åmneslåsningen och Hyttnivgen samt fiende till klassväsendet inom skolan, lika väl som inom samhället, men ville lemna utskottets förslag sitt understöd, emedan det lättade på åtskilliga at de bördor, som för närvarande trycka på skolorna. Hr Midän yrkade atslag å såväl K. M:ts som utskottets förslag, under åberopande af sin vid betänkandet afgitna reservation. Derefter uppträdde statsrådet Wennerberg, som i ett längre, sakrikt och ganska pointeradt föredrag vederlade de i hr Rydins reservation auförda skålen mot K. M:ts förslag. Gretve Ehrensvärd antydde sin personliga ställving till frågan, medgifvande att han i en och annan punkt haft olika åsigter med de i den k. prupositionen uttryckta rörande reorganisationen ul vårt skolvåsende, men det hindrade honom ej ati i allmanhet understödja densamma. Särskilut yrkade talaren bitall till den föredragna första punktes ech bemotte i öfrigt de af de båda första taiarue gjorda aumarkningar mot utskottets betaukande ocu bridtanne utredning. Grefve Posse yrkade bisaul till det af grelve Ugglas väckta förslaget om uppskof. För sauma åärgard yttrade sig hr C. Ekman. För bifall till deusamma talade åter hrr Dahm och Berlm, den senare med ett amendement. äsyftande att studiet af tyska språket skulle forisättas äfven i klassiska liniens högre klasser. När plenum kl. half 3 slutade, voro ytterligare sju talare anmälde vid första puakten. I aftonens sammanträde, då samma fråga ytterligare behaudlades, upptog hr Rydin till besvarande hr ecklesiastikministerns mot hans reservation på förmidnagen framställda yttrande. Grefve C. G. Mörner önskade uppskof med frågans afgörande och yrkade derför afslag. Grefve Henning Hamilton förklarade sig vilja göra en ändring i sitt förut framställda yrkande om första puuktens läggande till handlingarna, då han fann, att afgörandet af de första punkterna sammanhängde med hela förslaget, Hr Carlson ansåg, att någon definitiv lösning af frå. gan ej nu vore att emotse, hvariör han at många skäl fann sig föranlåten att yrka afslag. Hr Hasselrot faon, att enligt K. M:ts förslag de klassiska skolorna vore endast till för de förmögna klasserna, hvilxet han ej kunde gilla, men ville det oaktadt yrka bifall till första punkten. Sedan hr Bergstedt med erkännande af de många vackra tankar, som låge i förslaget, yrkat afslag, hr statsrådet Wennerberg bemött nagra talares mot hans anförande gjorda anmärkningar och hr Almqvist återtagit sitt förut af. gitna yrkande om bifall till punkten med de i hana utskottets hemställan bifogade reservation tillstyrkta förändringar, att naturalhistorien icke skall utgöra undervisningsämne i de högre klasserna af alla linierna, godkändes utskottets förslag efter votering med 61 röster mot 42, som afgäfvos för afslag. I Andra kammaren öppnades öfverläggningen af chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Wennerberg, som rekommenderade frågan till kammarens behjertande, under tillkännagifvande att han, som väntade det största motståndet mot förslaget i den Första kammaren, ansåg sig böra der vara tillstädes och följaktligen icke kunde komma att till bemötande upptaga de invändningar, som kunde komma att i Andra kammaren göras. Ordet lemnades derefter åt hr Törnebladh, som under beklagande af att