—————77 språk både till titeln och förmögenheten skjutna åt sidan genom ankomsten till England af lord Waldemars sondotter, en skön ung dame vid sjutton års ålder, dottern till lordens ende son. Miss Floyd har erhållit sin uppfostran utomlands. Hon lärer komma att bli presenterad för hennes majestät vid nästa mottagning. Några ögonblicks tystnad följde härpå. Sir Hugh vek ihop papperet, hvarefter han yttrade: — Jaså mr Moer är ej längre lord Waldemars arfvinge? Jag förmodar, att han skall försöka förbättra sin ställning genom ett giftermål med arftagerskan. Ett svagt anskri hördes från lady Thaxter. Den ungerska grefvinnan hade afsvimmat. Hennes hufvud föll tillbaka mot dynorna i länstolen, och hon liknade en död. Lämpliga medel för hennes återställande blefvo genast använda, men det dröjde många minuter, innan grefvinnan kom sig. Hennes ögon stirrade vildt vid återuppvaknandet, och det var lätt att inse, att hon blifvit på ett förfärligt sätt uppskakad. — Min bästa vän, sade lady Thexter oroligt, ni är sjuk. Vill ni tillåta mig att skicka efter en läkare? — Nej — ack nej! svarade grefvinnan ifrigt. Jag skall snart vara mig lik igen. Var ej orolig för min skull. Från förstugudörren hördes ett ljud, som om någon anländt. Grefvinnan, som i detta ögonblick kände sig ur stånd att vara tillsammans med främlingar, reste sig upp. Sir Hugh, som förstod, att hon önskade komma för sig