termål upphäfdt. Ett enda hopp återstår mig, och jag skall fasthålla det så länge som möjligt. Darrel Moer är beryktad för sitt lättsinne och sin obeständighet, och han har älskat hundratals qvinnor. Han är tretioåtta år gammal. Det är underligt att han aldrig gift sig. Det är väl bekant, att lord Waldemar försköt sin son endast till följe af ett förhatligt giftermål, och det är en anledning för Darrel Moer att noga akta sig för allt, som kan vara den gamle lorden misshagligt. Nu är det en möjlighet att Moer varit gift förut, och att han ej vågat bekänna detta faktum för sin onkel. Tänk om han skulle ha ännu en hustru i lifvet? Då skulle Honor vara fri — hans giftermål med henne skulle vara så litet gällande, som om det aldrig egt rum! Han påskyndade sina steg, och hans grå ögon glänste af hopp. — Naturligtvis, fortfor han, är denna misstanko — jag kan ej ens kalla det en misstanke — denna förmodan att ett föregående giftermål egt rum, endast en möjlighet. Tanken härpå uppstod hos mig, då lagkarlen talade om en skandel, hvari Darrel Moer varit inblandad för flera år sedan, och som blifvit nertystad! Jag skall egna min uppmärksamhet åt detta ämne, och om det finnes en sådan hemlighet i Darrel Moers lif, skall jag bringa den i dagen, och om det ej finnes någon, ha vi ingenting annat att göra än med tålamod se tiden an.