Göteborgsposten – 6 maj 1873, sida 1

AVE ARV LO22MdÄFVs—!——ä—— — Vi hafva i dessa dagar bekommit särskilda utskottets betänkande i anledning af den k. propositionen om i vissa delar förändrad anordning af våra elementarläroverk. Såsom redan af vår Stockholmskorrespondens framgått, har utskottet i de flesta delar tillstyrkt bifall till det kungliga förslaget. I vissa punkter har dock utskottet en afvikande mening. Så anser utskottet, att undervisning i naturalbistoria bör meddelas i elementarläroverkens högre klasser på alla tre linierna, dock utan att upptagas såsom examensämne i mogenhetspröfningen å den strävgt klassiska linien (A). Utskottet visar sig ock hylla en afvikande åsigt i fråga om de ämnen, som skola på hvarje linie anses såsom hufvudämnen. Det k. förslaget innehöll nemligen, att grekiska och latin skulle vara hufvudämnen på linien A, latin och matematik deremot på linien B och matematik, fysik och kemi på linien C. Utskottet föreslår deremot, att klassiska språk och historia må blifva hufvudämnen på linierna A och B, matematik och naturvetenskap deremot på linien C. Utskottet har dessutom yrkat på ett tillägg gående ut derpå, att i femte klassens afslutningskurs måtte i sammanhang med svensk historia äfven upptagas svensk statskunskap. Ecklesiastikministern hade föreslagit, att utom vid de nya fristående realläroverken i Stockholm och Sundsvall och det redan befintliga i Westervik sjelfständiga högre realklasser borde finnas i Örebro, Göteborg, Malmö och Karlskrona. Utskottet har tillstyrkt denna anordning, men dels föreslagit, att realklasserna vid dessa läroverk måtte blifva fyra i st. för tre, dels att tvenne realklasser måtte upprättas vid elementarläroverken i Gefle, Norrköping, Jönköping och Karlstad. Enligt utskottets mening borde äfven atslutning förekomma på reallinien i och med 7:de klassen. (Hr Almqvist reservant). I en föreg. uppsats fästade vi uppmärksamhet vid det förhållandet, att ecklesiastikministern syntes vara benägen att ätven ombilda Nya Elementarskolan i Stockholm. Utskottet har nu föreslagit att sagde läroverk måtte bibehållas med oförändrad lärarestat och äfven såsom realläroverk. Utskottet har äfven behandlat trågan om lärarebildningen och i öfverensstämmelse med hvad departementschefen uttryckt såsom sin åsigt föreslagit, att regeringen måtte för nästa riksdag framlägga ett förslag om inrättande af en anstalt för elementarlärares praktiska utbildning. Till utskottets betänkande äro fogade åtskilliga reservationer. Bland dessa synas oss grefve Ehrensvärds och prof. Rydins såsom de märkligaste. Hutvudpunkterna i grefve Ehrensvärds reservations synas vara dels en fordran på någon valfrihet i skolans högre klasser, så att lärjungar skulle kunna befrias från undervisningea i något af de lefvande språken, fransyska eller engelska, dels ett förslag, att de 3och 2 klassiga elementarläroverken må förandras till at staten under vissa vilkor understödda lägre realskolor eller borgarskolor, dels ett tredje förslag, att fullständiga realötverskolor med fyra öfverklasser borde fionas endast i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall men deremot dylika med endast två öfverklasser i Karlskrona, Westervik, Örebro, Norrköping, Karlstad, Jönköping, Gefle och Wenersborg. De s. k. borgarskolorna skulle anordnas med folkskolan till underlag och borde till densamma närmast ansluta sig. Läroämnen vid dessa skolor skulle mera afse praktiska behof. Sä skulle undervisning här äfven meddelas i bokhålleri och fältmätning samt i de nordliga länen derjemte i finskan. Vid dessa läroverk skulle undervisningsplan uppgöras af inspektor (utsedd af ecklesiastikministern) rektor och 2 eller 3 skolstyrelseledamöter utsedde af kommunalstyrelsen, magistraten och landstinget, i händelse detta bidrager till skolans underhåll, i hvilket fall den tredje ledamöten tillkommer. Prof. Rydins reservation innehåller den hufvudanmärkningen, att ecklesiastikministern icke lemnat sakkunniga myndigheter eller skolmän hvarken tillfälle eller ens tid till yttrandens afgifvande rörande komiteberänkandet och den norska skollag, som dep.chefen önskar öfverflytta på oss, och då reservanten anser, att de töreslagna förändringarne icke finna tillräckligt stöd af den motivering, som åtföljt förslaget, förordas afslag å den k. propositionen samt att K. M:t mätte pröfva, huruvida icke undervisningen vid statens elementarläroverk kunde så ordnas, att de lägre femoch treklassiga läroverken och vissa af de högre finge till sin hufvudsakliga uppgift, att hvart och ett på sitt stadium vch med sin särskilda kursafslutning bibringa allmän medborgerlig eller real bildning, medan vissa af de högre deremot hufvudsakligen skulle grundlägga vetenskaplig bildning. Hr Rydin synes mera ansluta sig till komiterades förslag än till regeringens. friga reservanter äro hrr Berlin, Dahm, G. F. Almqvist, Widen, Å. Rundbäck, Adlersparre (hr A. framhåller vigten at undervisning i sådana ämnen, som kunna höja fosterlandskänslan, och påyrkar dessutom en mera omfattande förberedande krigsbildning), hr J. Andersson, A. Hedin m. fl. A —