åstamenter...v konstsaulingar samt deras förvarande har K. M:t förordnat, bland annat, att lessa samlingar skola för statens räkning af ntendenten vid nämnda museum emottagas, på sätt i testamentet är föreskrifvet, och i enlighet med deruti åberopade förteckningar eller eljest i befintligt skick samt att de uti den af J. Falke utarbetade katalog med dertill hörande handskrifna bihang upptagna konstsaker, hvilka komma att ställas under intendentens inseende och vård, hufvudsakligen tills vidare må qvarblifva å sina nu varande platser, men smärre eller dyrbarare föremål kunna till nationalmuseum omedelbart öfverflyttas, så vidt utrymme der kan beredas, och särskildt arbeten i guld och silfver, intilldess annorlunda kan varda föreskrifvet, till förvarande emottagas i statens historiska museum. Dagliga väderlekstelegram. I sammanhang med upprättandet af en meteorologisk centralanstallt i hufvudstaden, har det medgifvits de kommuner, handelstöreningar eller andra korporationer inom riket, som så önska, att, mot en årsafgift at 100 rdr samt efter anmälan hos telegrafstyrelsen, dagligen med telegraf erhålla del af den kortfattade redogörelse angående väderleken i norra Europa, hvilken nämnda anstalt kommer att från ingången af nästk. maj månad dagligen med: dela. Dylika meddelanden kunna jemväl erhållas mot en månadtlig afgift af 8 rdr 33 öre. Skärgårdsartilleriet. K. M:t har till förste bataljonsläkare vid Skärgårdsartilleriets station i Stockholm utnämnt andre bataljonsläkaren vid Svea lifgarde, A. E. Lundberger. Svea hofrätt. K. M:t har till assessor i Svea hofrätt utnämnt fiskalen derstädes, VICe häradsh. frih, O. W. Staöl von Holstein. Politiskt möte hölls, enligt norska Dagbladet, den 17 dennes i Söndmöre (Romsdals amt), hvarvid äfven lärer hafva förekommit, om den s. k. Fogderiforeningen-skullo desavouera Sören Jaabek eller fortfarande anse honom såsom sin ledare. Man synes, ehuru man hade åtskilligt att anmärka emot honom, denna gång hafva låtit nåd gå för rätt, och hufvudsakligen på grund derutaf, att han vore den, som befrämjat föreningar af det slag, som den nu debatterade, borde man låta honom stå qvar som ledare, hette det; dock blef man enig om att ålägga honom att upphöra med sitt skrifveri mot och angrepp på religion och kyrka, hvilka nu och framdeles omfattas med vördnad af den norska allmogen, som alldeles icke kan gilla hans förfaringssätt i detta afseende. Äfven i fråga sattes, om man skulle återvälja fogderiets stortingsmän, och dervid synes blifvit framhållet, att en representant visserligen var mycket duglig, men något aflot i bevillningsfrågor, att en annan syntes något liknöjd i sitt representantkall, att en tredje syntes behöfva hvila sig o. s. v. men såsom allmän varning, för den händelse att de ville blitva återvalda, fingo representanterna veta, att de borde intressera sig för en jernbaaa till Romsdal. Dylika möten förekomma nu för tiden icke så sällan i Norge, och i synnerhet torde de blifva talrikare och lifligare, ju mera tiden närmar sig till nästa stortingsval. Vid nu i fråga varande möte föreslogos till nya stortingsmän en kapten, en Kirke sanger-, en advokat och två Gaardbrugere. Danska Folkethinget. Ledarne för dettas parti den förenade venstorn, ha förklarat sig skola inkomma med följande förslag till beslut af tinget. Folkethinget beslutar att uttala, att det anser de utan lagstiftningens medverkan under ministeriel ansvarighet träffade bestämmelser, genom hvilka man förfogar öfver Vallö adeliga stifts och Vemmelofte adeliga jungfruklosters medel, för grundlagsstridiga, och att det förbehåller sig att vidtaga åtgärder i afseende på nämnda bestämmelser, särskilt i afseende på reskripterna af d. 2 april 1873. — Afsigten är väl att på detta mera krattiga sätt pricka den ene ministern efter den andro och sålunda framtvinga, hvad ledarno åtrå, en ministörförändring. Breflåda. Vi äro hr K. och andra insändare tacksamma för deras välmening; men vi vilja åtminstone icke tillsvidare ytterligare trötta vära läsare med att leda deras uppmärksamhet på Handelstidningen. Det är sant, att man svårligen kan hitta på ett löjligare sätt att bevisa, än det som II. T. nu senast begagnat. II. T. utgår nemligen icke ifrån det som är utan från det som enligt H T:s nya äsigter borde vara, Se här schemat: Om A är, så är B; Nu borde A vara: Alltså är B. (Om tjenstemän få afdrag motsvarande räntan på sina skulder, så har Handelstidningen rätt; Nu dorde tjenstemännen få sådant afdrag: alltså har Handelstidningen rätt.) Men vi behöfva icke påpeka, hvad hvar och en genast märker. Ett dylikt slutkonstjongleri blir dessutom i längden mera osmakligt än lustigt. (Insändt.) Till redaktören af Göteborgs-Posten,