vilket företogs af honom i spetsen för det yska regementet Kaluga. Detta regemente skall nu utgöra hans tedersvakt. Vid kejsarens ankomst till Peersburg skola trupper bilda haie på en vägängd af nära två verst. Den franske undervisningsministern Jules Simon har vid en prisutdelning i Sorbonne hållit ett tal, hvilket är mycket märkligt på grund af den sorgliga skildring han lemnade af den franska universitetsundervisningen. Det heter deri bl. a.: Vi hafva lärda och litterärt bildade män, men finns det väl tillräckligt med lärostolar? Nej! Vi ha t. ex. blott en enda lärostol för litteratur, vi ha t. ex. blott en lärostol för historia och geografi, d. v. s. undervisning meddelas nästan alls icke i geografi; vi ha en lärostel för främmande litteratur — och naturligtvis en enda professor, som måste göra sitt val och inskränker sig till det han vet, men är tvungen att lemna å sido det han icke vet. Vi ha ingen lärostol för fornkunskap. Det finnes blott en lärostol för statsekonomi, och den är i Paris. Ja, m. h., blott en enda, och det i närvarande ögonblick, då de vansinnigaste ider dyka upp och äro nära att bli verkligt farliga. I rättshistorien undervisas alls icke. I veten, i hvilka förhållanden rätten står till historien. Den, som icke känner historien, kan ej lära sig rätten. Nåväl, vi ha ingen lärostol för den gamla landsrättens historia, ingen historia för den kanoniska rätten. Och finansrätten; den måste likväl läras på en tid, då de deputerade äro nödsakade att lösa en budget och nästan förstå den. För några veckor sedan upprättade jag i Bordeaux en lärostol för sjörätt. Den saknades alldeles. Hvad naturvetenskaperna angår, så befinna de sig i samma tillstånd. Naturvetenskapen undervisas illa; dess olika grenar äro icke fördelade på olika professorer. Allt beror af en specialitet. Öch I kunnen icke tänka er den förvirring, som uppstår, då en professor utnämnes, hvilken ej har samma specialitet som hans föregångare. . Derpå öfvergick ministern till undervisningslokalerna, sägande: I veten, hvad det är för lokaler, der fakulteterna befinna sig. Det är för det mesta forna sjukhus eller kloster Jag misstager mig. Grenobles fakultet befinner sig i en f. d. mjölhall. Här äro vi i Sorbonne, och vi ha det jemmerligt; likväl befinna vi oss i hufvudstaden för landets undervisning. Jag låter visserligen bygga en ny sal, men anslaget är så ringa, att jag ej ens vet, om min närmaste efterträdare skall hinna få den färdig. Jag vill icke föra er till farmaceutskolan, ty hon hotar med att störta in, ej heller till Ecole de mdicine, emedan jag för den offentliga undervisningens heders skull icke vill föra någon dit. Hr Heberts samlingar ha uppställts i trapporna, korridorerna och i en matsal. Och denna lokal tillhör ej ens staten, utan staden, och om den uppsäges, då vet jag sannerligen icke hvart man skall föra samlingarne. En dag ville jag besöka skolan för delefvande österländska språken; jag fann henne på en vind i Collåge de France. Jag ville uppbjelpa densamma, jag utsåg talrika korrespondenter, hvilka insände manuskript; men jag vet ej, hvad som står i dem; man har öppnat de fösta sändningarne, men eftersom man icke vetat, hvart man skulle föra dem, så har man låtit saken bero. Daremberg har skapat ett sällsynt bibliotek. Man har köpt det, men nödsakats innesluta böckerm i kister för att de icke skulle uppätas af mask. Jag har för afsigt att förbättra detta förhållande, men, ack! man måste först ha lifvets nödvändiga kraf allvarligt för ögonen.