Göteborgsposten – 24 april 1873, sida 3

IIvarjehanda. Romantiskt. På Lolland i Danmark tilldrog sig nyligen följande. En välmående landtbrukare ville, att hans dotter skulle äkta en annan landtbrukares son som medförde 14,000 rdr sv. i hemgift. Men flickan föredrog en annan, en rask, vacker ung man, med det bästa rykte och som genom eget arbete lagt tillsammans omkr. 3000 rdr sv. Hon klagade sin nöd för presten, som förgäfves sökte öfvertala föräldrarne. Två äldre män i byn lofvade då, att hjelpa de båda älskande, men föräldrarne tvungo flickan att underskrifva ett medgifvande till bröllopet. Det lyste för henne och den man, som hon afskydde och bröllopsdagen randades. Men just som brudfolket skulle fara till kyrkan, kommo de unga älskandes båda löftesmän inäkande i bröllopsgården, togo bruden och satte henne upp i vagnen och körde sina färde midtför den förbluffade bröllopsskarans ögon. De hade löst ett kungabref för henne och hennes älskade, begåfvo sig jemte dem till Köpenhamn, der bröllopet inom kort skall firas, hvarefter den unga bruden och hennes sjelfvalde brudgum sägas skola öfverflytta till Amerika. En lotterivinst. Att en rvinst på lotteriet understundom kan förorsaka en fullkomlig revolution i en menniskas görande och låtande, det visade sig efter senaste draguingen i Köpenhamn. Fyra skomakaregesäller hade tillsammans en lott, hvarpå de voro nog lyckliga att vinna 2000 rdr sv. innan aftonen på den ödesdigra dagen, hade de hvar för sig uppgjort helt andra planer för framtiden, än de hatt ännu vid middagstiden: den ene beslöt sig nemligen för att genast utvandra till Amerika, den andre köpte och betalte kontant en liten affär vid en af Köpenhamns smågator, den tredje slog upp med sin fästmö, med hvilken han under två hela års tid visat sig vara belåten och den tjerde friade till en äldre värdshusvärdinna och fick genast ja. Ett amerikanskt äktenskap. I Cleveland, staten Ohio, förlofvade sig nyligen en ung vacker karl vid namn Theodore Lewis med en ung förtjusande flicka, Lizzie Richardson, som han endast hade kännt i några få timmar; redan påföljande dag skulle de hålla bröllopp. I denna anledning begåfvo de sig till fredsdomaren, men då de kommo dit, visade sig, att brudgummen tillfälligtvist hade glömt sin portmonnä. Den intet ondt anande bruden, tog upp en 5:dollars-sedel och vigseln försiggick, Efter en festlig bröllopsmåltid med några vänner begaf sig LJO. —