Göteborgsposten – 24 april 1873, sida 2

— En besynnerlig prydnad, mumlade Bing. Dessa diamanter äro naturligtvis falska. Han hade ej vidare någon tid att egna åt någonting till utseendet så obetydligt, och lade smycket tillbaka. Hade han tagit det och fört det till sin husbonde — hade den hemlighet, som doldes deri. och hvars tillvaro ej ens Honor kände, blifvit bragt i dagen — torde Honors hela lefnadslopp blifvit förändradt — ja och kanske äfven hela Darrel Mors lefoadslopp. Bing fortsatte sin undersökning. Lucky hade hela morgonen varit sysselsatt med att packa, och två eller tre koffertar stodo öppna. Bing passerade förbi dem och koneentrerade hela sin uppmärksamhet på en låst koffert. Han var försedd med falska nycklar och pröfvade en af dem i låset. Det dröjde ej länge, innan han lyckades få upp låset. Han fann Honors lilla skrifbyrå, hvilken han öppnade med en annan nyckel, under det han på samma gång gaf akt på hvarje ljud, som kunde förnimmas från köket. — Om ett par minuter är allt klart, sade han för sig sjelf. Skulle papperet ej finnas här, bär miss Glint det på sig. Han tömde ut allt som fanns i lådorna, men det papper han sökte blef ej synligt. Slutligen fann han dock en hemlig fjeder, och genom tryckningen på den kom ett litet lönnrum i dagen. Der låg just den giftermålsattost, som var af så stort värde för Darrel Moer. Bing tog papperet, vek upp det och såg, hvad det innehöll.