Göteborgsposten – 22 april 1873, sida 2

iran Utlandet. Till London har ingått den jobsposten, att den bekante Nilresenären och upptäckaren af Albert-Nyanza-sjön, sir Samuel Baker, jemte hustru och de af hans följeslagare, som ännu voro qvar af den ursprungligen manstarka expeditionen till Öfra Nilen, mördats af infödingarne. Times meddelar några detaljer, men säger sig icke kunna bekräfta hvarken deras sanning eller oriktighet. Det heter, att Bakers manskap smält ihop till en handfull folk, att de belägrades af de vilda infödingarne en tid i en förskansad byggning, att de till sist, då lifsmedel och ammunition tröto, måste gifva sig, och att de derpå blefvo ömkeligen mördade. Khediven af Egypten hade i jan. d. å. utrustat en expedition till Bakers hjelp, men denna hade af försigtighetsskäl tagit vägen öfver Zanzibar, så att den kommit för sent. Bakers ställning har sannolikt äfven varit förtviflad. Han afslöt, såsom våra läsare torde erinra sig, i oktober 1869, en öfverenskommelse med v. konungen af Egypten, enl. hvilkea denne skulle utrusta en expedition under hans ledning till de stora sjöarne vid Öfra Nilen. Ändamålet var slafhandelns utrotande och möjlig införlitning af nya landområden i Egypten. Från Baker, som beledsagades af sin hustru och flera vänner, ingick i oktober 1871 ett bref till prinsen af Wales, hvari han berättade om de många faror och vedervärdigheter, som han haft att kämpa emot. Redan i april 1871 hade hans väpnade styrka (ursprungligen öfver 8000 man) smält ihop till 1000 man. I Gondokoro, en af slafhandelns centralpunkter, hade han att kämpa med många svårigheter och fientligheter från Baristammens sida. Detsamma var fallet i de osunda trakterna norr om Albert-Nyanza sjön. Lady Baker delade med oförlikneligt mod alla sin mans äfventyr och faror. Hösten 1872 hade Baker endast 200 man qvar, och infödingarnes fientlighet tilltog med hvarje dag. Han hade hoppats att finna vänligt mottagande hos en af höfdingarne vid Nyapza-sjön, hvilken förut visat vänskap för Egypten; men motsatsen inträffade. Till sist följde en förtviflad kamp med infödingarno, hvilken slöt med Bakers nederlag och förlusten af 170 man förutom allt hans bagage, tält, proviant o. 8 v. Han flyktade med sina återstående 30 man in i en liten byggnad, som blef i hast förskansad till afvärjande at fiendens angrepp. Då underrättelsen härom ingick till Kairo i dec. 1872, beslöt v. konungen att utrusta en hjelkkår, hvilken likväl icke kunnat hinna fram. Stor bestörtning råder i England, hvarifrån man teolegraferat till Egypten och Zanzibar, för erhållande af närmare underrättelser. Svar hade ännu icke ingått, men man befarar, att tyvärr Bakers olycksöde endast är alltför sannt.