Göteborgsposten – 22 april 1873, sida 2

kapitalet och affären. Detta kompani måste emellertid under loppet af sjuttonde ärhundradet ofta kämpa med motgångar, och år 1698 bildades ett nytt, hvilket gjorde det förra handelsområdet stridigt. År 1708 förenades båda kompanierna till det i sistone ännu bestående, och då hade bolaget redan kolonier i Bombay, Madras och Kalkutta, hvilka sedan dess förblifvit det engelska herraväldets medelpunkt i Ostindien. Handelskompaniet drömde emellertid ännu icke om några eröfringar, och då Robert Clive, grundläggaren af det britiska riket i Indien, år 1744 landsteg derstädes, egde engelsmännen ännu icke en fotsbredd jord, som de kunde kalla för sitt eget område. Ostindien tillhörde då, åtminstone till namnet, Store Mogol, hvilken residerade med fabelaktig prakt på sin påfogelstol i Delhi. Men hans makt var undergräfd och föll snart ihop, så att engelsmännen genom eröfringar snart egde i Indien ett rike, i jemförelse med hvilket sjelfva moderlandet var en liten stat. Vi kunna här icke fullfölja detaljerna, utan hänvisa företrädesvis till Macaulayss utmärkta afhandlingar öfver Clive och Harro Hastings. Men Ostindiska kompaniet gjorde sig snart ökändt genom sin misshusbållning och sina tjenstemäns prejerier, så att staten snart såg sig nödsakad att allvarligare utöfva sin uppsyningsrätt. Redan 1813 beröfvades kompaniet alla företrädesrättigheter i afseende på den indiska handeln, och 1833 förlorade det äfven monopolet på Kina, hvars thshandel fyllt dess kassor med millioner. Tjugo år senare fordrade många redan kompaniets fullständiga upphäfvande. Dess rättigheter inskränktes, men det skulle ännu länge kunnat föra ett skenlif, om icke Sepoysupproret utbrutit 1857. Med stor ansträngning och grymhet blef detta väldiga uppror kufvadt och bl. a. hela Store Mogols familj utrotad. Man insåg nu nödvändigheten att icke låta det indiska rikets regering till en del handhafvas af ministrarne och till en del af direktörerna för ett hangelsbolag. John Company hade hes hinduerna förlorat allt anseende. Genom parlamentsakten af d. 2 aug. 1858 lades bolagets hela område under drottningens herravälde, så att kompaniet i sjelfva verket ej längre har någon anledning alls att bestå, och är dess dödsdag nu ock officielt faststäld till d. 1 juni 1874. Men kompaniet skall städse förblifva en af verldshistoriens märkligaste företeelser.