Göteborgsposten – 18 april 1873, sida 2

Fran Utlandet. Den från Spanien utpuffade stora seger, som vunnits öfver carlisterna vid Puycerda, visar sig vara en ganska tarflig händelse. Carlistchefen Saballs upphäfde visserligen belägringen af platsen, men ingalunda på grund af det -hjeltemodiga försvaret, utan derför att han erböll underrättelse om några truppkolonners anryckande från Gerona. Puycerdaboerna erkänna nu sjelfve, att carlisterna i annat sall med lätthet kunnat intränga i staden. Det stora antalet sårade och döda, som carlisterna skulle qvarlemnat, sjunker också ansenligt ihop. Det heter neml. nu, att carlisterna bortförde sina sårade och brände sina döda. Ett bref från Thiers till spanske utrikesministern Castelar har väckt stort uppseende i Madrid. Thiers uttalar deri visserligen sin I I sympati tör Castelar och sina välönskningar för den spanska republiken, men han döljer icke, att hans hopp om dessa senares uppfyllande är ringa. Han framhåller, att det första steget till spanska republikens konsolidering måste vara de främmande makternas erkännande af den nya regeringen; men han befarar, att detta erkännande skall låta länge vänta på sig, i anledning af de inre oroligheter, för hvilka Spanien är skådeplatsen. I ett annat bref till marskalk Serrano har Thiers förklarat som sin öfvertygelse, att Spanien endast kan frälsas, om sådana män som marskalken och hans politiska vänner öfvertaga regeriogen. Detta anser Thiers vigtigare, än frågan om hvilken regeringsform Spanien skall hafva. Konungen at I talien har inbjudits särskilt att bevista wienerutställningen och har lofvat att komma, om de politiska förhållandena i hans land så tillåta. Man börjar läsa i Italien och särskilt i Rom. Det är goda tecken der i landet. Så uppgifves det, att då antalet af de från universitetsbiblioteket i Rom utlånta böcker uppgick år 1871 till 19,320, utgör det deremot nu 33,408. Den i Frankrike utkommande radikala tidningen Rappel offentliggör f. n. en roman, som bär titeln: Les Depravås. Roman des moeurs contemporaines, hvilken ej är undertecknad med något författarenamn. Dess författare är också Henri de Rochefort, och man har endast tillåtit arbetets offentliggörande under det vilkor att namnet utelemnades. Polisen har äfven förbjudit Rocheforto förläggare att utgifva de arbeten at Laterne. mannen, som han före kriget skref emot kejsardömet. Från Petersburg telegraferas, att en amerikansk korrespondent och en amerikansk legationssekreterare lemnat Petersburg för att förena sig med den ryska Khivaexpeditionen. -Neue freie Presse i Wien offentliggör en artikel, hvari bladet visar efter historiska antecedentia, att Ryssland ej allenast åsyftar eröfring i Mellanasien, utan åtrår utförandet af Peter den stores plan mot Turkiet och att draga till sig handeln med Indien och Kina.