Göteborgsposten – 16 april 1873, sida 2

ningen, stannade i den lilla förstugan och frågade efter miss Glint. — Miss Glint ämnar ej taga emot några besök sir, förklarade qvinnan med ett tvifvelaktigt uttryck i sitt ansigte. Hon har kommit till Soutbport för att få ombyte af luft och — — Hon skall taga emot mig, afbröt Moer lugnt, i det han aftog sin hatt och öfrerrock. Jag har nyss kommit från Bolton, från mrs Glint och jag har ett ärende till miss Glint. Visa mig vägen till hennes rum. — Hennes ram äro här i nedra våningen, sir. Den dörr, som är alldeles till venster om er, sir, leder till miss Glints rum. Om ni vill uppgifva edert namn för mig, sir, skall jag höra efter om den unga damen vill taga emot er. — Tack, svarade Moer, men jag är en mycket gammal vän till miss Glint, och jag föredrager att öfverraska henne genom att visa mig, utan att hon väntar det. Jag vill ej besvära er vidare. Utan att märka det förvånade och betydelsefulla uttrycket i qvinnans ansigte, gjorde Darrel Moer småleende ett lätt slag på dörren, och utan att vänta på svar öppnade han och trädde beslutsamt in. Han stängde häftigt igen dörren efter sig midt för näsan på den bestörta värdinnan, som haft för afsigt att följa honora in till Honor, samt vred om nyckeln i låset. I det ögonblick han inträdde fanns ingen i det lilla rummet, men åtskilliga tecken antydde, att en qvinna, brukade ristas der och nyss varit inne.