Göteborgsposten – 15 april 1873, sida 2

Österrikiska regeringen har åter framlagt för delegationerna en s. k. röd bok, d. v. sen samling diplomatiska aktstycken ang. zde yttre politiska frågor, som stått på dagordningen, eedan delegationerna sist voro samlade. Ändrassy, utrikesministern, påstås hafva sagt: Jag skall draga försorg om, att det af Röda Boken denna skapelse af min företrädare (grefve v. Beust), icke skall återstå mer än anslaget. Och han har hållit ord, ty den nu framlagda volymen skildras som ytterst färglös. Etter Frankrikes nederlag äro alla de trådar afklippta, som Beust spann, och Österrike är nedbragt till att icke ha någen utrikespolitik, åtminstone ingen som det vågar erkänna. Inklämpt som det är mellan det tyska och det ryska riket, hvilka båda utan besvär kunna finna anledning till forveckling med detsamma, har det intet annat att göra än att visa båda sina grannar en väalig uppsyn och begagna det andrum, som den nuvarande politiska konstellationen gifver detsamma, till att rusta sig af yttersta förmåga. I detta hänseende gör den österrikisk-ungerska regeringen onekligen sitt bästa, och hon har hittills icke mött något oöfvervinnerligt motstånd hos representationerna, fastän en del talare naturligtvis starkt betonat, att den makalösa vänskap, hvari Österrike lefver såväl med Ryssland som Tyskland, måste göra alla rustningar öfverflödiga. Österrike bereder sig uppenbarligen på tvenne eventualiteter: antingen kan vänskapen mellan Ryssland och Tyskland öfvergå till ett förbund, i hvilket fall det skulle kunna bli hotadt till lifvet, eller ock kan ett fientligt förhållande utveckla sig mellan de båda makterna, och då måste Österrike vara redo att draga nytta af en sådan ställning. I båda fallen måste det vara starkt rustadt, och härpå arbetar det som sagdt af alla krafter. Så begäres t. ex. nu ett ytterligare anslag af 80 mill. gulden till anläggande af nya fästningsverk hufvudsakligen i Galizien, der äfven ett förskansadt läger skall upprättas.