Göteborgsposten – 15 april 1873, sida 1

I detta ögonblick återkom miss Milner med luktsaltet. Sir Hugh qväfde sin vrede och yttrade: — Jag kan ej öppet anställa efterspaningar efter miss Gliot. men jag kan och skall söka efter henne, såsom en bror skulle göra. Jag skall försöka att ofördröjligen finna henne. — Kom ihåg, att hon ej kan komma tillbaka hit, sade mrs Glint trotsigt. Jag vill ej ha henne här i huset. Lomna henne åt sig sjelf, sir Hugh. Hon är ej värd, att ni tänker på henno. Gå ej ut i regnet så sent, utan stanna qvar och låt Clarette spela för er. Öppna pianot Clarette. — Ni får ursäkta mig, min fru, svarade sir Hugh. Jeg är ej vid lynne att höra på musik i afton, då Honor kanhända är i fara. — Ni är förälskad i henne! utbrast mrs Glint. Den unge baroneten svarade stolt: — Ja, min fru, och vill Gud skall Honor Glint bli min hustru. Jag hoppas att edert uppförande ej skall medmedföra något annat resultat än att påskynda vårt giftermål. Han bugade sig kallt och tog afsked samt begaf sig åter ut. Han hade ej hunnit utom gårdsporten förrän det rann honom i sinnet, att mrs Glint spelade dubbelt spel.