Hvarjehanda. Engelholms tidning, denna vär muntra kollega, som redan så många gänger beredt oss ett godt skratt genom sitt pikanta sätt att uttrycka sig, öfverträffar sig sjelf, då hon inleder notisafdelningen i sitt senast utkomna nummer på följande sätt: Har man sett på tusank, torde mer än en utropa då han (eller hon) nu får se, att vår tidning växt upp och blifvit temligen stor. — Ja, så der kan man växa och blifva Åutbildad? när man får godt underhåll, såsom vi fått, af en hygglig allmänhet. Vi vilja dock icke lofva att hela året om blifva lika stora påt som i dag. Men nog komma vi att pösa gång efter annan, när omständigheterna så kräfva. Vedbesparande spisel. Den som uppfinnare bekante doktor M. Wiberg har i dessa dagar konstruerat en vedbesparande spisel, som säkerligen inom kort kommer att vinna en allmän användning. Vid de prof, som nyligen med densamma anställts i Mobergska gjuteriet på Kungsholmen, har den visat sig på ett öfverraskande sätt motsvara det afsedda ändamålet. Efter högst 84 timmas vanlig eldning, afsläcktes nemligen elden, spiseln lemnades åt sig sjelf, och stekning och kokning försiggick inom vanlig tid. Till den betydliga bränslebesparingen kommer naturligtvis äfven besparing af tid, alldenstund man ej som vid vanliga spislar har att underhålla och tillse elden uuder hela den tid, som stekning och kokning pågår, utan endast under den korta tid, som åtgår för uppeldningen. Då ugnen blifvit väl uppvärmd släpper han endast småningom från sig det erhållna värmet och tjenstgör sålunda äfven som kakelugn. Patent på uppfinningen är sökt. I Nord-Carolina synas de politiska känslorna vara af en starkare art, än vi här i vårt lugna Sverige kunna föreställa oss. Newyork Herald berättar nu en upprörande händelse, som tilldragit sig under ett demokratiskt allmänt möte och ger en bedröflig föreställning om, hvart det råa politiska partisinnet och hatet kan leda. John W. Stevens, senator, deltog i mötet. En demokrat närmade sig honom leende och anhöll, att mr Stevens måtte följa honom ned i nedra våningen. Mr Stevens följde artigt med utan att just vidare tänka på saken. Han infördes i ett af de innersta rummen, omgafs der af en mängd maskerade personer och fick en lasso kastad bakitrån om halsen. Man fordrade derefter, att han skulle öfvergifva sina republikanska åsigter och lemna staten: annars skulle han dö. Då mr Stevens förklarade att han icke kunde efterkomma deras önskan, tillsade man honom, att han skulle bereda sig till döden. Han fick stå en stund vid ett fönster, från hvilket han kunde se sitt eget hem och sina barn, som lekte utantör huset. Derefter kastades han omkull på ett bord, och man afskar hans ena pulsåder, hvarvid blodet, sannolikt på det man ej skulle förstöra golfvet, af en neger upptogs i en skål. Efter fulländadt värf gingo gerningsmännen åter upp på mötet, ropade bravo och appläderade de demokratiska talarne. Man har nu upptäckt, hvilka mördarne voro, och arresteringsordres äro mot dem utfärdade. Vi hafva dock kanske någon anledning att tre, att dessa warrants blifva lika overksamma, som så många andra af amerikanska myndigheter utfärdade med anledning af motsvarande tilldragelser. — Fallissementer i N. Amerika. I Times lemnas en redogörelse för antalet af fallissementer inom den nordamerikanska affärsverlden under 1872 och de dervid upptagna beloppen. Fallissementernas antal var 4069 med ett skuldbelopp af 121,058,000 doll., då deras antal 1871 ej var högre än 2915 med ett sammanräknadt skuldbelopp af 85,250,000 doll. Anledningen till de för 1872 högre siffrorna sökes hufvudsakligen i de stora eldsvådorna i Chicago och Boston och deraf följande derangement i affärsförhållandena. En sjettedel af hela skuldbeloppet här