med samhällsställning, hvilka man ej skulle tilltrott något sådant, hafva i stor skala gjort det till en af fär att utfärda fingerade reverser mot en betydande provision, så att tusentals thaler blifvit utbetalta till godsegare, adliga, advokater och köpmän som ersättning för, att de läto begagna sina namn till att föra regeringen bak ljuset. Derefter fortsättes bedrägeriet naturligtvis än vidare... Det är visserligen min tanke, att aktiesvindeln skall fortfarande grassera, äfven om man söker hämma den genom aldrig så kraftiga lagar, men den skall då endast bli bedrifven af sådana personer, som ha tillräcklig erfarenhet häri och hvilkas sociala ställning tillåter dem att idka denna spekulation. Dilettantismen skall deremot försvinna inom de klasser, der man från början alls icke tänkt på att sätta sig in i dylika affärer. Man skall låta hvar och en qvarblifva i sitt kall och öfverlemna åt bedragaren att utöfva bedrägerier. Lasker såg en väsentlig grund till de rådande missbruken inom aktiebolagens organer, styrelsen, kontrollkomitån och bolagsstämman, och han anförde en mängd exempel på, huru härmed förhöll sig. Det fanns kontrollkomiterade, som gjorde en affär af sin ställning. Han hade sålunda hört, att en Grunder innehaft ej mindre än femtio kontrollantposter, och denne man hade således formligen tjenst som kontrollkomiterad. I kontrollkomitän insatte man dessutom många personer för deras ansedda namns skull, isynnerhet förutvarande högre embotsmän, hvilka voro omtyckta af den stora allmänheten. Man ställde icke stora fordringar på dem, ja, man önskade tillochmed, att de befattade sig så litet som möjligt med aktiebolagets angelägenheter. Betydande summor, ända till 40,000 thlr årligen, användes, för att få en sådan kontrollkomits för ett bolag till stånd. Lasker hade bört ordf. i en kontrollkomit för anläggandet af en jernväg, hvilken fått tillsynen med de aldra svåraste arbeten åt sig anförtrodd, afgifva den förklaring, att hans många andra affärer ej ens tillläto honom att offra en halttimma om dagen på denna sak. Bland de otaliga upplysningar om bedrägerier i stor stil, som Lasker lemnade, anföra vi exempelvis, att ett hus i Berlin, hvilket köpts för 100,000 thlr, afstods till en annan för 400,000 och derefter till eu tredje för 1,700,000 thlr, för hvilket värde det öfvertogs at ett aktiebolag. Den märkligaste af alla institutioner var likväl enl. talarens erfarenhet bolagsstämman. Det skulle tyckas, som om de i saken verkligt intresserade personerna hade medelst bolagsstämman högsta myndigheten, men allt var i sjelfva verket på förhand afgjordt. Emedan det fanns en gräns för den rösträtt, som ett större antal aktier gaf, öfverlemnades sådana pro forma till kontorspersonal, tjenstefolk o. s. v., hvilka derigenom fingo tillträde till bolagsstämman. Detta är enligt min åsigt ett allmänt bedrägeri (bifall). Andra hyra aktier på börsen, hvarest linnes en kursnotering härför; ty j kunnen tyvärr föreställa er börsen som en skola, i hvilken man på det bästa undervisas i att på alla möjliga sätt kringgå lagarne (skratt), liksom en akademi för lagöfverträdelser, då det gäller att skaffa penningar. Vi ha till vår förvåning, sett att preussiska regeringen i Gö ja nvägsförvaltning användt liknande manövrer! Som exempel på, hvad en bolagsstämma kan prestera, meddelade Lasker, att en jernvägsstyrelse, med hvilken den nyligen nedsatta undersökningskommissionen sysselsatte sig, gjort sig skyldig till missbruk och förfalskningar, hvilka gingo ända till brottslighet, men det oaktadt hade med öfverväldigande majoritet, såvidt han erinrade sig med 463 röster mot 23, fått ett förtroendevotum at bolagsstämman jemte decharge (skratt). Till slut dröjde Lasker vid de reformer, som enligt hans förmenande kunde införas på detta område. Han medgaf, att hans förslag kunde innehålla svaga punkter, men han tillbakavisade på förhand den invänningen, att det icke stod i statens makt att förebygga aktiesvindeln. Staten kunde icke heller förhindra, att det stals, men ingen skulle dock kunna häraf draga den slutsatsen, att de lagar, som fastställa straff för stöld, äro onyttiga och öfverflödiga. Under den fortsatta diskussionen visade let sig dock, att Lasker stod temligen ensam om sin uppfattning. Kardorff jemförde tillochmed Laskers idealism med Robespierres, om följts af terrorism och guillotin. Ministern Delbräck erkände, att de olägenheter, som )asker blottat, förefunnos, och lofvade, att förundsregeringarne skulle taga frågan under fvervägande; något stort resultat väntade nan sig likväl icke häraf. Bedragarnes bäte bundsförvandt, gentemot hvilken regerinen var vanmäktig, var neml. allmänhetens enald, då den lät fånga sig af löften om tio eh tjugo procent och sedan undra öfver, att en narrats på sitt kapital. Sammanträdet uppsköts derefter tills efter åskferierna. 2 — 22— L—— — — —— —— Frankrikes nationalförsamling har med 01 röster emot 173 antagit utskottets förslag ll ny municipalitetslag för T.van sni