Göteborgsposten – 5 april 1873, sida 5

—— —— — — — -— —— — liga qvar vid dörren och släppte hvem som helst in, men ingen ut. Polismannen satt tyst och såg mot dörren med en, som det förekom mig, något orolig blick, under det han blåste väldiga rökmoln ur sin cigarr. Då hördes plötsligt starka slag på dörren och två matrosklädda karlar stormade in och satte sig under högljudt samspråk vid vårt bord. Jag kastade en förundrad sidoblick på min vän, som i detsamma tog cigarren ur munnen och betraktade mig med en belåten min. Flera af sällskapet hade nu lutat oma butvuden tillsammans och voro uppenbarligen mycket syssatta med de båda nykomna, dock såg man af deras miner och skakningar på hufvudet, att de voro säkra på sin sak. Värden kom nu också fram ur sin skrubb och försökte att inleda ett samtal med sina båda gäster, men dessa sprungo upp, höggo fast i ett par dulcineer och trängde sig in i dansens hvimmel, der negern forttor med sina ursinniga språng. I samma ögovblick reste polisin-pektorn på sig och bvi-kade till mig: — Håll er i ordning och skjut ner hvilken som angriper er. Under det jag drog fram min revolver och makade mig upp mot väggen, såg jag inspektorn tränga sig fram me lan de dansande, gå rakt fram till negern och hörde honom med dundrande stämma utropa: — Bob Monkey! I lagens namn arres sterar jag dig! Negern ryckte en lång, bred knif ur sitt bälte och högg efter sin motståndare, men de två nykomna matroserna kastade sig öfver honom och slogo honom i golfvet, hvarefter uppstod en strid af högst egendomligt slag. Midt under fruntimmernas skrik, männens vilda eder, slamret af sönderslagna buteljer och glas samt de brottandes dofva stönande smällde plötsligt ett skott och med ett förfärligt skrän stor;