Göteborgsposten – 31 mars 1873, sida 2

n att bevaka Kysslands operåttoner på Ad terna af Kaspiska Hafvet och Uralsjön. De dorgmurar, som skydda Peschawur och Attock mot inträngande norrifrån, äro bland de starcaste i verlden; och äfven om Axus hufvud)unkt vore i ryssarnes händer, skulle de likräl icke kunna framträvga längre mot Indien i lenna riktning, utom på en väg som ingen arms vetats marschera i hvarken fordna eller nyare tiler. Å andra sidan skulle Ryssland, med stora lottoch armöetablissementer vid sydöstra hörnet af Kaspiske Hafvet, med en linie af fästen, som sträcka sig från Attrekfloden, med Khiva under sitt välde och Persien under sitt faderliga inflytande, med sin band om Herat och med bundsförvandter i Afghanistan, kunna mycket hastigt bli herre öfver den stora väg, längs hvilken Mellanasiens eröfrare den ene efter den andre ryckt ned till Indien. Det är visserligen sant, att Ryssland för det närvarande är långt ifrån att hafva förvärfvat sig denna beherskande ställning och kanske äfven är långt ifrån att tänka på den i men detsamma skulle för en slägtled sedan kunnat sägas om dess annekteringar i Turkestan. I alla händelser få vi ej betrakta Rysslands nu föreslagna rörelse såsom en blott abyssnisk expedition för fångars frigifvande eller en barbarisks grannes straffande. Detta är sant, och bedraga ej alla tecken, står Ryssland nu i begrepp att utföra en af sina största dåd, att taga det hittils största ateget till verkställande af den ärfda traditionella tanken på Asiens eröfring och verldsmonarkiens grundläggning. England har skäl att oroas — men har England ensamt dertill anledning? — Ee. O C 2— — —— —— — DO 8 MM Till England meddelas från Indien, att kommendanten på fästet Michni (vära Peschawur), major Maodenald, blifvit skjuten af Patbanerna. Händelsen väcker i England så mycket mera uppmärksamhet som man fruktar för olikartade hemliga stämplingar derstädes. I London bar hållits ett stort meeting för understödjande af Plimsolls begäran em skydd för sjömännen på den engelska handelsflottan. Den provisoriska lag, man vill ha genomdrifven, är beräknad för två år, och det bestämmes deri, att hvarje fartyg skall, innan det löper ut i sjön, inspekteras af en regeringens embetsman. Gagnet af en sådan besigtning visar sig bl. a. af den vunna erfarenheten med hänseende till guanohandelt. ex. Gibbs flottilj af 3 ktillj 400 fartyg, hvars förluster, sedan besigtningen började, nedgått till 2 a 3 g,, hvaremot för en förlisning inträffade hvar tredje dag. Vidare bestämmes i lagen fastställandet af en vattenlinie på hvarje fartyg för att hindra dess öfverlastning, och göras äfven bestämmelser mot den farliga öfverlastningen af däcket, hvilken försvårar manövreringen. Från Frankrike skrifves, att försvarsutskottet enstämmigt voterat äfven den aktiva armens fördelning i distrikter, hvilket system regeringen endast antagit för reservarmåen, Utskottet föreslår 17 armåkårer, af hvilka två i Paris och en i London, Arbetarebefolkningens i Paris lidanden, på grund af handelsstockning, bekräftas at alla korresp. Männen klaga ötver brist på arbete, och tusentals qvinnor ha under kommunen förlorat sina naturliga beskyddare. Det oaktadt utkräfver regeringen med stränghet at alla bustrur, hvilkas män dömts som kommunister, 27 tres i rättegångskostnader. Tniers säges hafva för afsigt att srigisva marskalk Bazaino på hans hedersord. Sedan Don Carlos nu utvisats från Spanien, har han återvändt till Geneve och befinner sig således ej på spanskt emråde. I Spanien har exdrottning Isabellas nevö, grefve Gevrowski, jemte officerare vid hans regemente öfvergått till carlisterna, hvilkas välde synbarligen utbreder sig mer och mer. Carlisterna utbreda ryktan om en snart stundande stor tilldragelse. Innevånarne i en af städerna i provinsen Cacero ha gjort uppror och fordrat egendomens fördelning lika emellan alla. Der carlisterna ej råda, der regerar Internationale med sina vansinniga grundsatser. Den spanska republiken kan ej vinna erkännande af makterna. Tyskland väerar det emedan republiken icke representerar nationalförsamlingens vilja, utan påtvingats denna genom massornas pätryckning. Ryssland och Österrike ha antydt, att de sluta sig till samma åsigt. Belgiens arms skall, enligt det nya armeförslaget, uppbringas till 140,000 man på krigsfot. Shahen af Persien skall vid sin afresa från Teheran beledsagas af det ryska sändebudet derstädes till Engeli. Der skall den ryska flottan samlas för att helsa H. M:t, aom der skall äfvenledes sammanträffa med furst Menschikoff, czarens adjutant. Från Engeli begifver sig shahen till Astrakhan, hvarest han qvarstannar i två dagar; derifrån far han till Moskwa, der han stannar i tre dagar och hvarifrån han begifver sig till Petersburg. I denna stad skall shahen uppehålla eig i 12 dagar, men skall der icke sammanträffa med Tysklands kejsare, såsom det förut uppgifvits, utan skall han i början af juni sjelf komma till Berlin. Från Berlin reser shahen till Bryssel och derifrån till London. Bestämmelserna om shahens besök i Paris, Wien och Rom äro ännu icke uppgjorda.