Göteborgsposten – 28 mars 1873, sida 1

— Vid min ålder! Det är för sont. Jag kan ej, vill ej arbeta. Så gement ooh skamligt! Hvarföre dog ej flickan i sin barndom? Oeh det var för detta jag sträfvade och uppgjorde mina planer, för detta jag gjorde mig till förrädare, för detta jag — Han tvärtystnade och gick fram till fönstret, nära att qväfvas af raseri. Förvaltaren följde honom med blicken. — Hvarföre gifter ni er ej, mr Moer? frågade han i välvillig ton. Darrel Moer svarade ej. — Förlåt min djerfhet, fortfor förvaltaren; men är ni förlofvad med någon dame eller förälskad i någon? Moer lit höra ett hest nej, med hvilket han inom sig förenade en förbannelse. — Förtvifla ej, mr Moer, sade Grimrod, i det äfven han reste sig upp och ställde sig med ryggen vänd mot elden. om jag vågade gifva er ett råd, skulle jag säga: gift er med arftagerskan. Edra intressen komma näst efter hennes, och ni skall då ändock komma att intaga den ställning, ni eftertraktar. Arftagerskan har lefvat helt afskild från alla sällskaper der ute på kontinenten. Jag kan gerna säga er, att, om hon får se er, innan hon blir belägrad af rikare och förnämare tillbedjare, och om ni söker intaga henne med det smicker, ni så väl förstår att använda för det svagare könet, kan ni såsom hennes man. åtfölja henne till hufvudstaden. valet tyckes nu för er ligga mellan giftermål med miss Floyd och en adlig tiggares ställning. (Forts.)